- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
24

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

VETENSKAPEN OCH LIVET

FIG. 4. — WHEATSTONES
STEREO-SKOP

A B C D är en rektangulär låda delad mitt itu
genom en mellanvägg xy. Vänstra ögat
placerat framför öppningen O ser bilden I genom
reflektion i spegeln M, medan högra ögat
framför öppningen O’ ser bilden V på samma
sätt. Speglarna MN, som luta 45° mot x y giva
av bilderna I och V två virtuella bilder P och
P’ belägna i samma plan och exakt
sammanfallande.

Nedanstående formel, som förövrigt
är lätt att härleda, anger basens storlek

PXD

B = h –––––-

D—P
varvid P betecknar apparatens avstånd

till första planet, D avståndet till sista
planet och h en viss koefficient, som är
konstant för alla apparater och vars
största värde är 1/40, motsvarande på en
tusendel när största möjliga relief.

I många fall, då man icke önskar en
alltför markerad relief, sätter man h lika
med 1/80 eller 1/100. Om man
använde koefficienten 1/40, skulle minsta fel
i avståndsuppskattningen utsätta
fotografen för risken att överskrida basens
gränsvärde.

Om sista planet går över i oändligheten
reduceras formeln till: Z?=AX P-

Basen varierar då mellan 1/40 och
1/100 av apparatens avstånd till första
planet.

Vi övergå nu till stereoskopiens andra
del, nämligen anordningen för att varje
öga skall se endast det perspektiv, som
motsvarar detsamma, samt apparaten for
att få de båda bilderna att sammansmälta
i en enda.

När kopiorna äro skilda åt är det lätt
att låta varje öga se endast den bild .som
motsvarar detsamma. Apparaten är
konstruerad så att strålar som tänkas
utgå från det högra ögat icke träffa
bilden som motsvarar det vänstra ögat och
omvänt. Problemet består då i att få de
båda bilderna att sammanflyta. Man
använder sig vanligen av optiska
processer som sammanföra virtuella bilder
i rummet. I andra fall sker icke en sådan
virtuell sammansmältning utan
sammansmältningen äger då i stället rum
fysiologiskt i observatorns synorgan.

Om man däremot från början
verkligen i materiell mening lagt bilderna över
varandra, gäller det att skilja dem för
vardera ögat, så att varje öga blott ser

FIG. 5. — BREWSTERS STEREOSKOP

Högra ögat och vänstra ögat betrakta stereo- .
grammet genom tvä halvlinser Li och L2 av
5 millimeters bredd och 20 millimeters
brännvidd, skilda ät av en mellanvägg M. De båda
bilderna I och V ligga sida vid sida i samma
plan. Man erhåller sålunda P P’, som är en
virtuell bild av de båda bilderna I och I’,
emedan ljusstrålarna avböjas av prismerna LiL2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free