- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
29

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STEREOSKOP OCH ANAGLYFER

29


z

Vi




ogoc/



/

i
j j
1 t
o i i
"––––^
i

u
i ! /
1


<■-■?’

V,

O’g öd

i

FIG. 12. — PROJEKTION AV EN ANAGLYFPUNKT PÄ EN VERTIKAL TAVLA.

Rymdfiguren återger liksom den förra synstrålarna från punkten A samt deras projektioner
på vertikalplanet V och horisontalplanet H. På planteckningen återfinner man alla dessa
projektioner, med vilkas hjälp man kan, om-man känner og od, o’g o’d och a a’, bestämma
anaglyfpunkterna Pi och P2. / denna planteckning måste man fälla ned punkten d’ till di på
den räta linjen xz^ med hjälp av en kvarts cirkel.

ackomodation vid åskådandet av
anagly-fen närma sig samma växlingar vid
direkt seende. Detta inträffar exempelvis
vid stereofotografering av små föremål
på ett avstånd gränsande till minimum
för tydligt seende, framför allt när
reproduktionen av föremålen är i det
närmaste lika med deras naturliga storlek.
I detta fall kan man säga att anaglyf erna
fullkomligt återgiva reliefen. Vi skola
längre fram se några exempel därpå.

Men först skola vi betrakta ett annat
stereoskopiskt problem, nämligen hur
man skall kunna giva ett större antal
åskådare intryck av relief med hjälp av
ett enda stereoskopiskt bildpar,
proji-cierat på en skärm. Det är
stereoprojektionens problem. Det är lätt att
förstå, vilket ökat behag en del vyer skulle
få, som redan äro vackra i sig själva när
de projicieras, om man dessutom kunde
låta dem få det intryck av relief och
djup som de sakna.

Flera olika anordningar äro
föreslagna: den första är baserad på det
mekaniska stereoskopet som återgives i fig.
8. Projektionslampan är försedd med
två olika objektiv, som projicierar var
sin av stereogrammets delar, men
inställda så att bilderna på skärmen falla
på varandra så noggrannt som möjligt.
En svärtad plåtskiva försedd med öpp-

ningar, liknande dem som användas i
kinematografapparaterna, roterar hastigt
framför objektivet och åstadkommer en
följd av bilder på skärmen.
Observa-torn ser genom två hål, som omväxlande
öppnas och slutas och uppfattar reliefen
på samma sätt som i det mekaniska
stereoskopet.

Man kan också använda «tt
spegel-stereoskop. Där projicieras - de båda
stereoskopbilderna vid sidan av.
varandra. Observatorn kan lätt få dem att
sammanfalla genom att inrikta speglarna
på lämpligt sätt. Huvudfelet med båda
dessa anordningar är att deras mekanism
är alltför invecklad.

En annan metod, som är av intresse
därför att den icke fordrar någon
specialapparat, är den som schematiskt
återgives i figur 10. Men rastret, som där
kommer till användning och är mycket
svårt att framställa, gör denna apparat
fullkomligt omöjligt för större
projektioner.

Anaglyferna hava inga av dessa fel.
Allt är enkelt. Man placerar de båda
över varandra lagda enfärgade bilderna
i en vanlig projektionsapparat, som
pro-jicieVar dem båda på skärmen.
Observatorn är försedd med de tvåfärgade
glasögonen, som skilja bilderna åt och
iakttager reliefen utan svårighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free