Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPEN OCH LTV ET
retarderande inverkan på ett fartyg av
120—135 meters längd och
approximativt 7,5 meters djupgående.
Ordinatorna äro uttryckta i procent av
motståndsökningen mot fartygets
framåtskridande i förhållande till det normala
motståndet i djupt vatten. Värdena äro
beräknade för olika hastigheter och olika
vattendjup.
Det är denna motståndsökning såsom
funktion av djupet, vilken kommit till
användning för att giva en ljudsignal när
fartyget, försett med den här
omtalade apparaten kommer in på ett för
dess djupgående farligt område. Med
hjälp av kammar avpassade så att de
motsvara det variabla förhållandet
mellan fartygets hastighet och
propelleraxlarnas hastighet hållas tvenne kontakter
vid fartygets normala gång på tillräckligt
djupt vatten skilda åt med ett visst
avstånd.
När fartyget kommer över en bank
förändras plötsligt detta förhållande,
därigenom att fartygets fart blir mindre.
Om förändringen överskrider den
tillåtna marginalen slutas kontakterna och
alarmsignalen ljuder. Det är sålunda
avståndet mellan de båda kontakterna
som bestämmer det kritiska djupet. Men
som, avståndet mellan kontakterna kan
regleras är det lätt att variera det i
förhållande till fartyget, på vilket
apparaten är monterad.
Utom vattendjupet är det även en
annan faktor som kan förändra det ovan
sagda förhållandet. Denna faktor re-
presenteras av den relativa renheten hos
fartygets botten. En botten som är
beklädd med inkrustationer, alger etc.
förminskar betydligt fartygets fart. Man
måste hålla räkning på denna faktor vid
utarbetandet av alarmsystemet. Detta
har man lyckats med genom en enkel
anordning, som gör att man kan förändra
kontakternas avstånd, om man flera
månader sedan fartyget har varit i docka
för att bottenskrapas finner att
kontakterna vid normal fart ligga för nära
varandra. Denna reglering är nödvändig
för att bibehålla det ovan definierade
konstanta förhållandet och ger på
samma gång en upplysning om
fartygsbottens tillstånd. Storleken på regleringen
anges av den lilla graderade skalan som
befinner sig på övre delen av tavlan för
varvräknaren. Regleringen göres med en
knapp belägen på högra sidan av
instrumentet.
Utom varningssignalen för grunt
vatten har Sperrys logg vissa andra fördelar
i jämförelse med andra sådana
instrument. För det första kan den användas
i alla väder ty den påverkas icke av
storm eller vågrörelser. Den är exakt
under alla förhållanden och inom en
vidsträckt hastighetsskala. Den kan ersätta
ett antal andra instrument inmonterade
på fartygets olika delar; den är avsedd
att fungera kontinuerligt men kan
stoppas och sättas i gång när som helst. Den
påverkas icke av fartygets backgång eller
av andra i gång varande fartyg i
närheten.
CEMENT FÖR FARTYGSBYGGE
Man arbetar för närvarande på att
erhålla ett lätt, starkt och vattentätt
material för fartygsbygge. Enligt de
undersökningar som hittills gjorts skulle
det vara fördelaktigt att till
portlandcement foga 10 till 20 proc.
pulvriserad bränd kalksten och 20 till 35 proc.
pulvriserat magnesiumsilikat, helst talk
som är rikt på silikater och icke
innehåller några klorider. Till den
omsorgsfullt preparerade blandningen sättes
några av de välbekanta porösa ingredien-
serna, varpå massan lagras upp på en torr
cch luftig plats. Därpå användes den för
beredning av betong på vanligt sätt, men
tages i större mängd än vanlig cement.
Den erhållna betongen är lätt, hållfast
mot vatten, elastisk, syrafast och tät.
Den lämpar sig sålunda bättre för
skeppsbyggnad än betong framställt av
vanlig portlandcement. Både i
Tyskland och Österrike bygger man pråmar
av detta material, särskilt i det senare
landet för den inhemska flodtrafiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
