Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMER GYROPTÄREN ATT KUNNA
LYFTA SIG I LUFTEN?
Av Ing. G. HOUARD
För ungefär sju år sedan
konstruerades en originell flygapparat, som vi
hade tillfälle att beskriva helt kort
(Vetenskapen och Livet, December 1919, sid.
341). Det var Pa^pin och Rouillys
gy-roptär, som vid den tiden väckte livligt
intresse inom aeronautiska kretsar. Den
egendomliga apparaten som skulle
kunna stiga vertikalt och hålla sig
svävande på en punkt i luften var baserad på
samma princip som lönnens fruktvinge.
Lönnen har som bekant en dubbelfrukt
försedd med två långa vingar; om man
skär itu en sådan frukt så att man får
blott en enda vinge och släpper den ett
stycke över marken faller den och
hålles i jämvikt av sin frukt, i det den ro-
terar kring sig själv fullkomligt
regelbundet; rotationen gör fallhastigheten
betydligt mindre. Sålunda har naturen
själv givit en lösning på det för
närvarande så livligt diskuterade problemet
om lyftpropellrarnas bromsande verkan
vid fritt fall.
Papin och Rouillys gyroptär var helt
enkelt en stor fruktvinge. Den relativt
tjocka vingen bildade en kanal, i vilken
luft drevs in från en fläkt. Fläkten hölls
igång av en roterande motor på åttio
hästar, innesluten i en låda av trä och
plåt, som på grund av sin form kallades
för fiolen. I fiolens mitt är
förareplatsen belägen. Luften från fläkten gick
genom en dubbel ledning till höger och
GYROPTÄREN INFÖRES TILL HANGAREN EFTER ETT REGLERINGSFÖRSÖK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
