- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
93

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYROPTAREN

de nya mekaniska anordningarna samt
att dessa måste kontrolleras och
förändras. De flesta av dessa anordningar
kräva stundom månader för att utföras
även om de blott skola användas under
en dag.

Uppfinnarnas mål var att
åstadkomma en flygmaskin, som skulle kunna med
god hastighet förflytta sig fram i luften,
men i ett givet ögonblick stanna i en
bestämd punkt; maskinen skulle likaledes
kunna stiga och sjunka vertikalt och
kunna när som helst flyga så långsamt
man kunde önska.

Dessa villkor skall helikoptären
uppfylla. Papin och Rouilly måste sålunda
tillämpa de allmänna principerna för
helikoptären. Men det är numera klarlagt
att svårigheten i helikoptärproblemet
till största delen ligger i de ytterst stora
konstruktionssvårigheterna, vilka i första
hand bero på nödvändigheten av en inre
stödpunkt och vidare på
tvånget att använda
mycket stora propellrar som
skola rotera långsamt,
medan däremot de lätta
motorerna hava stor
rotationshastighet ;
transmissionerna utsättas för
starka påfrestningar
mekaniken blir invecklad.

I avsikt att undgå
svårigheterna med den inre
stödpunkten hava
gyrop-täruppfinnarna använt sig
av reaktionsprincipen. De
giva apparaten from av en
stor propeller som bär
motorn och korgen i mitten;
motorn användes icke för
att driva en propeller
såsom på aeroplanet, utan
den driver en fläkt.
Luftströmmen som därigenom
erhålles cirkulerar i den
stora propellerns blad,
eftersom dessa äro ihåliga,
samt strömmar ut genom
tangentiellt ställda
öppningar. Det hela bildar
sålunda ett slags hydrau-

lisk snurra, som är på en gång
kraftalstrare, kraftledning och turbin, så att det
hela försättes i oavbruten
rotationsrörelse kring en gemensam axel.

Korgen är upphängd så att den bäres
och icke drages med i det helas rörelse.
Den har därför en självständig
drivanordning, analog med det helas och
anordnad så, att en liten del av den
komprimerade luften tages ut ur
huvudledningen ; korgens rörledning är förlagd till
den s. k. antennen, vilken kan inriktas
för hand och som allt efter inriktningen
ger upphov till en egen rotationsrörelse
hos korgen i ena eller andra riktningen.
Med antennen kan man dessutom göra
korgen orörlig i en given riktning,
medan apparatens hela kropp vrider sig
omkring den. Föraren sitter då som i
den stillastående mittpunkten av en
omkring honom roterande karusell.

I stället för den tvåbladiga propellern

GYROPTAREN SÄTTES UT FÖR ETT FÖRSÖK

Under kroppen ser man de koncentriska cirklarna, med
vilka man bestämde lyftningen under försöken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free