- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
96

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

VETENSKAPEN OCH LIVET

avbröt därför tandningen så ofta det
behövdes för att icke överskrida den
kritiska hastigheten och detta var särdeles
besvärligt.

Efter några regleringar genom
anbringande av vikter kom man upp i
tjugoåtta varv, så trettiofem, fyrtiotvå och
slutligen fyrtiosju, och detta tal
överskreds ytterligare vid ett senare försök.
Man måste nå upp till sextio varv i
minuten för att kunna lyfta från marken
helt och hållet. Vid fyrtio till fyrtiotvå
varv var lyftningen regelbundet 330 till
350 kilo. För att kunna uppskatta
lyftningens storlek hade man under kroppen
målat omväxlande röda och vita cirklar
och var och en av dessa cirklar
motsvarade femtio kilos belastning. När sex
cirklar visa sig ovanför vattnet har
apparaten följaktligen lyft 300 kilo.

Fyrtiosju varv uppnåddes vid ett
försök den 31 mars 1915 under
synnerligen ogynnsamt väder (blåst, köld och
dyning). Denna dag drevs apparaten till
gränsen för kroppens motstånds förmåga.
Denna, som centrerats på samma sätt
som korgen, ryckte då så att föraren
ofelbarligen skulle ha fallit överbord om
hastigheten ökats med ännu några varv.
Det uppiskade vattnet inhöljde hela
apparaten och några sekundära delar i
densamma bräcktes och korgen sprack på en
tredjedel av omkretsen mitt för
rullbanan.

Under dylika betingelser måste man
avbryta tandningen vid vart tredje eller
fjärde varv, d. v. s. begränsa den
disponibla kraften. Men trots detta
frigjorde sig apparaten, som rullade endast på
den yttersta konvexa delen av kroppen/
ett ögonblick under påverkan av vindens
och drivkraftens gemensamma verkan
på samma sätt som en glidbåt. Det
förefaller sålunda som om man skulle ha
lyckats att trots den felaktiga regleringen
komma mycket nära fullständig lyftning
och att det blott skulle återstå att
fortsätta försöken till fullständig reglering
för att erhålla positiva resultat.

Emellertid måste alla dessa mekaniska
anordningar uttänkas och prövas, och
särskilt var uppfinnarnas intresse riktat

på framdrivningssättet, motorns kylning
och skydd mot brand, samt på att
bibehålla korgen i riktigt läge, allt frågor,
som man nu genom försökens
erfarenheter hoppas kunna lösa.

En punkt har visserligen icke blivit
klart belyst: kommer maskinen
verkligen att vid full styrka lyfta sig. Man
har ingen anledning tro att
konstruktörernas förutsägelser i den punkten skulle
svikas genom någon oanad naturlag,
sedan alla föregående punkter befunnits
exakta. Förövrigt måste det sägas att
Papin och Rouilly inför vittnen låtit små
maskiner, som vägde fyra kilo och voro
uttänkta efter gyroptärens princip
verkligen flyga. Dessa apparater voro
försedda med en raket för att ersätta
luftströmmarna. Man lät dem stiga upp
från en liten plattform av trä, på vilken
gyroptären lades innan man tände på
raketen. Plattformen var anordnad så att
den bildade ett lutande plan i två
riktningar för att gyroptären skulle kunna
samtidigt antaga den sido- och
längdriktning som var mest gynnsam för att den
skulle lyfta sig. Apparaten i verklig
storlek intar sin lyftningslutning genom
motorns gyroskopiska effekt och sedan
av sig själv den som passar för dess
ned-stigning, men det finns ingenting
motsvarande detta i den lilla
försöksapparaten. Man måste därför från början ge
den en lämplig lutning i den ofta
fåfänga förhoppningen att den skall bevara
densamma.

Dessa små gyroptärer voro förövrigt
ganska primitiva; de bestodo av en
rektangulär vinge av tunt trä i vars
ytterända befann sig den framdrivande
raketen som var riktad vinkelrätt mot
vingens angreppskant. I motsatta ändan
placerade man den nyttiga vikten. Dessa
enkla apparater uppnådde sådan
hastighet att. de kunde lyfta sig.

I närvarande stund arbetar
gyroptärens uppfinnare på en ny apparat som är
kraftigare än den föregående och för
vilken man dragit nytta av de framsteg
som under kriget gjorts på motortekni-N
kens område. Denna apparat är avsedd
att lyfta flera passagerare i stället för en.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free