- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
100

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

VETENSKAPEN OCH LIVET

också celler för industrien av
metallplattor, skilda åt av tunna glimmerblad och
hopnitade. På den ena väl polerade
ytan av stapeln gjuter han selen i ett
mycket tunna lager och överför det till
den kristalliniska, gråaktigt violetta
formen. Stapelcellerna äro ganska
kraftiga, men trögare och mindre känsliga
än rullcellerna. För att framställa dessa
rullar han upp två nakna metalltrådar
parallellt och helt nära varandra på ett

isolerande stöd; två av ytterändarna
förbli fria och de båda andra bilda
apparatens poler. När man använder ett platt
stöd betäcker men den ena ytan med
smält selen, vilket överföres till den
gråaktiga kristallina modifikationen genom
ett modererat tryck, men när man
använder ett cylindriskt stöd måste man
belägga cylinderns hela yta med selen.
Underlaget måste för övrigt vara stadigt,
osmältbart i rödglödning, okänsligt för
temperaturväxlingar och fuktighet, får
icke angripas av smält selen och måste

isolera lika väl i värme som i köld. I
de cylindriska cellerna skyddar man
vanligen selenytan genom att innesluta den
i en lufttom glasballong, försedd med
en skruvhylsa liknande den på
glödlamporna. Men de flesta celler som gå ut
från Ancels laboratorier äro inneslutna
i en platt trälåda, vars dimensioner
variera med den känsliga ytans storlek.
Man utbreder på denna senare en
genomskinlig skyddsfernissa som hindrar

luften eller fuktigheten att förstöra det
mycket tunna selenlagref, vars tjocklek
i allmänhet icke får överskrida en eller
två hundradels millimeter.

När lindningen är utförd verifierar
man först isoleringen, och om denna
befinnes god sensibiliserar man den samt
mäter dess känslighet och tröghet.

För att mäta känsligheten på en cell
belyst av en ljuskälla med konstant
styrka placerar man den vertikalt på ett fast
stöd, så att lågans höjd motsvarar den
känsliga ytans centrum och vinkelrät

MOTTAGNINGSSTATION FÖR TRÄDLÖS TELEFONERING MED LJUDVÅGOR

(Se figuren på föregående sida)

En annan parabolisk spegel uppsamlar ljusknippena från avsändningsposten samt koncentrerar
dem på en selencell, anbragt i dess brännpunkt, och vilken är förenad med en ackumulator

och en telefon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free