- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
111

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LUMIÉRES FOTOSTEREOSYNTES

111

FIG. 2. — LUMIÉRES APPARAT FÖR
ATT BEGRÄNSA BILDENS TYDLIGHET
TILL ETT ENDA PLAN HOS DET
FOTOGRAFERADE FÖREMÅLET

Objektivet och plåten röras i cirklar kring sina
medellägen.

förenade med tvärslåar, som icke
återgivas på figuren. Ramarna uppbära
fyra stänger A B C D. De fyra stängerna
äro i sina ytterändar försedda med en
vev, på vilken är fäst en tapp, så att
förhållandet mellan vevarmarna blir lika
med det förut definierade förhållandet
h/H. De fyra främre tapparna äro
införda i fasta hylsor på en vägg som
håller objektivet, och de fyra bakre
tapparna uppbära kamerans bakdel med
chassiet med plåten. De båda väggarna äro
förenade medels en ljustät bälg, och den
ena av axlarna bär en trissa, genom
vilken man under exponeringen kan giva
hela systemet en vridningsrörelse.
Slutligen är det hela monterat på en vagn
glidande på räls, så att man efter varje
exponering kan skjuta fram det en
sträcka som exakt motsvarar en femtedel av
det fotograferade föremålets skenbara
tjocklek.

Lumiére använde plåtformatet 18X24
cm och fotograferade modellen i halv

storlek; vevarna vid apparatens främre
och bakre vägg äro respektive fyra och
sex cm i radie, och objektivet beskriver
sålunda under exponeringen en cirkel av
åtta centimeters diameter och varje
punkt på plåten en cirkel på tolv
centimeters diameter. Av de sex negativen,
som erhållas på detta sätt, tar man ett
diapositiv av vardera, och dessas täthet
får icke vara mer än omkring
sjettedelen av en normal bilds täthet, därefter
sammansättas dessa diapositiv
omsorgsfullt i normal ordning i en ram med
rännor, vars botten utgöres av en
mattsli-pad glasskiva, så att den totala
tjockleken blir ungefär sex centimeter.

När man betraktar denna
sammansatta bild vinkelrätt mot bildplanet och
på lämpligt avstånd blir illusionen av
relief fullkomligt övertygande.

Låt oss tillägga att Lumiére under
sina försök påvisade möjligheten av att
fotografiskt återgiva ett dokument av
godtyckliga dimensioner medels ett
objektiv som icke täcker mer än en
oändligt liten bråkdel av bildytan: om ett
objektiv är försett med rättvändande
prismer, om det exempelvis ligger mellan två
totalreflekterande prismer, så att ljuset
som inträder genom hypotenusaytan går
ut från samma yta efter tvenne
reflektioner mot de sidor som bilda rät vinkel,
samt om de räta vinklarnas kanter ligga
vinkelrätt emot varandra, den ena
horisontellt och den andra vertikalt, komma
bilderna av punkter i planet som
reproduceras i samma storlek icke att
förflytta sig på plåten som bibehålles fix,
när man flyttar objektivet åt sidan
vinkelrätt mot dessa plan. Man kan då
fotografera ett dokument av stora
dimensioner med ett objektiv som normalt är
avsett för en apparat med litet format,
under förutsättning att man progressivt
genomgår hela ytan på planen som skall
återgivas. Lumiére hade tänkt att
använda denna nya metod för att erhålla
negativ för fotostereosyntesen, ty
föremål belägna utanför det betraktade pla- *
net giva endast otydliga linjer, men han
stötte på svårigheten att erhålla prismer
skurna tillräckligt noggrant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free