- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
128

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

VETENSKAPEN OCH LIVET

och kommunicerar genom grenledningen
4 med recipienten som skall tömmas.
Högst upp på det första röret finns en
kondensationskammare 5.
Kvicksilverångan som kondenseras i denna
kammare samlas i rännan 6 och återvänder till
kolven 3 genom röret 7. Gasen som
drages ut ur recipienten föres med till
kondensationskammaren, och man tar bort
den genom röret 8 medels en hjälppump,
som kan åstadkomma ett större tomrum
än det som motsvarar kvicksilvertrycket
vid kolvens temperatur. Strömmen av
kvicksilverångan cirkulerar med stor
hastighet i rören 1 och 2, och gasen som
skall utsugas kommer i beröring med den
vid rörets ytterända /. Strömmen har
sådan hastighet att ingen gas kan
cirkulera i motsatt riktning. En del av
strömmen slår emot rörets vägg 2 och
kondenserar sig där; om detta rör finge
bli varmt på nytt, skulle en del av
kvicksilvret, som avsätter sig där, fördunsta
och cirkulera mot-röret 4 och mer eller
mindre motverka de utsugna gasernas
rörelse.

För att undvika detta bibehålles röret 2
avkylt genom kylningssystem, t. ex. en
vattencirkulation i manteln som omger
detsamma. Utvidgningen 9 på röret 2
har till ändamål att göra att en gasström,
som kommer i kontakt med
kvicksilverångan, drives uppåt. Kylningsvätskan
kommer genom ledningen 11 och går
genom ledningen 12, vars läge kan varieras
för att få olika höjd på vätskan i
manteln. Röret 13 är ett säkerhetsrör för
manteln.

Man kan använda vatten eller någon
annan vätska eller helt enkelt en ström
av kall luft för att åstadkomma
kylningen. -

Kvicksilverångan som kondenserar sig
på väggen i röret 2 återvänder till kolven
3 genom röret 14.

Om man vill erhålla större
luftförtunning än den som motsvarar
kvicksilverångans tryck vid den omgivande
temperaturen, kan man på ledningen 4
insätta en sifon 15, som avkyles på något sätt,
t. ex. genom att nedsänkas i is eller i
flytande luft.

Man har genom experiment funnit att
trycket i en recipient som tömmes avtar
hastigare vid svaga tryck än vid stora
tryck, och att gasen utsuges lättare och
fortare ju mindre täthet gasen har. Detta
är motsatsen till luftpumparna med
mekanisk rörelse, där gaserna utsugas med
samma hastighet, vilken täthet de än
hava.

Man må bemärka att då en del av det
kondenserade kvicksilvret, som nedfaller
och uppsamlas i en ränna kring den
upphettade mittenledningen, åter kan
förgasas och strömma mot recipienten,
som skall tömmas och sålunda hindra
gasernas utsugning. Genom en ny form
som apparaten fått undvikes denna
olägenhet.

Den omfattar då en metallbehållare /,
sammandragen upptill i 2. I det inre
finns ett rör 3 som utvidgar sig vid
basen, så att det smyger sig efter
behållarens väggar. En cylindrisk huv 4 är
upphängd vid behållarens mynning, så
att den befinner sig vid förträngningen 2.
Ett elektriskt värmemotstånd 6 med
kontakter 7 upphettar och fördunstar
kvicksilvret. Strömmen av kvicksilverånga
som slungas upp i röret 3 drives tillbaka
ned av huven 4 genom det ringformiga
rummet 8 mellan röret och huven. En
del som är lufttätt fäst vid
förträngningen 2 förbinder apparaten med
mynningen 10 på recipienten som skall tömmas.

När kvicksilverångan går ut ur det
ringformiga rummet 8 till
kondensationskammaren, som likaledes är
ringformig och omger röret 3, söker den
strömma ut och träffa behållarens vigg,
vilken kan avkylas medels en
vattencirkulation genom spiralröret 11. Gasen
eller ångan från recipienten 10 passerar
genom det ringformiga rummet 12, som
omger huven, och kommer i kontakt med
kvicksilverströmmen vid den nedre
ändan av denna ledning samt drives nedåt
mot kondensationskammaren, varifrån
den kan sugas ut med hjälp av en pump
från röret 13. Kvicksilverångan träffar
behållarens avkylda vägg 1, kondenseras
och kan sålunda icke strömma mot
recipienten.

Tryckt hos Thall & Carlsson, Stockholm 1922.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free