Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen och Livet
MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET
Redigerad och illustrerad för alla.
Utgivare Fil. Kand. Edvin Thall — Hugo Gebers Förlag, Stockholm.
Eftertryck av text och illustrationer förbjudes.
Copyright Thall & Carlsson, Stockholm.
Årg. VII N:r 3
Juni-Juli 1922
Serie N:r 36
DEN ANTIKA PURPURN
KOMMER FRÅN EN VANLIG SNÄCKA
Av R. DUBOIS
Professor i Fyriologi vid Universitetet i Lyon
Purpur. . . . Ännu efter så många
sekler för detta ord tanken på den högsta
makten, äran och rikedomen, liksom
vadmal kommer oss att tänka på fattigdom
och armod.
Purpurn har genom tidernas lopp ofta
påmint oss om sin antika
ryktbarhet. Den har
framkallat många
vetenskapliga strider mellan filologer,
historiker, teologer,
tal-mudister och andra
tillba-kaskådare, men också
mellan naturforskare och
kemister, så att skaparen av
purpurologien, Dedeking,
konservator vid
Nationalmuseet i Wien, behövt fem
stora volymer för att
sammanfatta saken. Purpurn
har just nu ett verkligt
aktuellt intresse, ty genom
studiet av densamma
under de senaste åren vid
Lyonuniversitetets biologiska havslaboratorium i
Tamaris sur Mer har man lyckats tränga in i
livssubstansens mest intima och
egendomliga hemligheter, och detta är en he-
der som ytterligare kan tillskrivas
purpurn.
Sagan betecknar som det dyrbara
färgämnets upptäckare den tyriske Herkules
under Minos I, konung av Tyr. Säkert
är att man framställde det i Troja; för
övrigt tala både Homeros
och Moses om det. Hos
assyrierna, hebreerna och
egypterna var det berömt
alltifrån den äldsta
antiken. Perserkonungarna
hade reserverat det
uteslutande för sig själva. På
Augustus tid var den
kejserliga purpurn tecknet på
den gudomliga makten.
Endast vissa höga
ämbetsmän buro på sin dräkt det
kejserliga emblemet.
Senatorernas latiklav var en
tunika kantad med ett eller
två breda band av purpur
på framsidan, riddarnas augustiklav en
liknande tunika prydd med smalare band.
Pretexten var en lång klädning med
purpurkant som räckte ända till vristerna
och bars av senatorernas barn och icke
EREMITKRÄFTA, SOM
INSTALLERAT SIG I ETT
SKAL, VARS ÄGARE DEN
FÖRTÄRT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
