Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBODDA VÄRLDAR
151
FIG. 13. — FLODEN TARIM MED NÄRLIGGANDE SJÖAR
OCH BOJIRER, ENLIGT SVEN HEDIN
De heldragna pilarna utmärka den övervägande vindriktningen,
den streckade flodens vandring.
gits vid kraterna Conon (i
Apennin-ked-jan), Theophilus och Alphonsus. Likaså
tyder Pickering åtskilliga håligheter i
kratersidorna såsom följden av erosion och
några "rännor" såsom gamla flodfåror.
Riktigheten av dessa tydningar betvivlas
likväl av flertalet astronomer. Pickering
medger på grund av den obetydliga
erosionen också "att det aldrig fanns
synnerligen mycket vatten på månens yta."
Huru som helst därmed må förhålla sig
äro omständigheterna på månen alls
icke ägnade för uppehållande av organiskt
liv. Att varken vatten eller luft i
märkbar mängd förekommer på månen
framgår av månbergens stora höjd och
väldiga branter (se fig. 1—4). Den högsta
spetsen på kraten Newton ligger
enligt Mädler 7.300 meter över
omgivande landskap. Höjden bestämmes
ur skuggornas längd.
Mycket nära likasom
månen förhåller sig
Merkurius, som alltid
vänder samma sida mot
solen, så att han har en
varm sida med omkring
300 graders
medeltemperatur och en kall sida
med under —200
graders temperatur. Den
saknar därför atmosfär.
Den solbelysta sidan
synes vara full av
sprickor, som löpa nästan
rätlinigt (se fig. 5), Ej
heller på denna planet
kan livet fresta sin
tillvaro.
Gynnsammare ligga
förhållandena på
Venus. Denna planet
utmärker sig genom en
stark atmosfär, som ger
sig tillkänna genom att
en ljusning omger
planeten när den vid en
Venuspassage delvis
ligger över solskivan
(.se fig. 7). Denna täta
atmosfär är alltid fylld
av moln som hindra oss att se något
av Venus, fasta yta. Temperaturen
uppgår, beräknad efter Christiansen till
+44° C, eller sannolikt till något
(omkring 20 a 30°) mer, då denna metod
synes ge något för låga värden. Vid denna
planets poler bör likväl hettan ej vara så
stor utan hålla sig vid omkring 40 a 50
grader. Det är icke osannolikt att lägre
organismer frodas i detta varma och
fuktiga klimat. De böra då motsvara
dem som funnos på jorden, då livet här
tagit sin början. Troligen komma de vid
planetens avsvalning att utveckla sig till
allt högre former.
* Slutligen ha vi om vi bortse från de
övriga månarna och småplaneterna samt
kometerna, som ej torde vara
gynnsammare för liv än vår måne, den mycket
omtalade Mars. Denna har vita polar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
