Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
VETENSKAPEN OCH LIVET
je isolerar så bra, att man måste hålla
apparaten en och en halv timme i den
miljö, vars temperatur man vill taga,
vilket förövrigt ansenligt förminskar
dess användbarhet, och man riskerar
för övrigt att få en temperatur som icke
längre existerar, när apparaten tages
upp. Man kan icke använda sig av den
på ett fartyg i gång, utan endast på fria
poster (fyrskepp, hamnar o. s. v.). Den
är effektivt skyddad av ett kopparhölje
och ger icke tillräckligt noggranna
anvisningar förrän på ett djup av ett
femtiotal meter.
De så kallade
omstjälpningstermomet-rarna, som antingen är
maximitermometrar eller minimitermometrar och som
först konstruerades av Collardeau och
Cavendish, voro de första som
användes för att mäta temperaturen på
mycket stora djup. Det finns olika
modeller av sådana, vars rör i övre ändan
har en fin öppning, som står i
förbindelse med en liten kula, som täcker
densamma och varav en del, till hälften fylld
med kvicksilver, befinner sig nedanför
spetsen såsom synes av figur 1 här
bredvid. Uppdelningen av skalan är
godtycklig och bör icke utmärka grader.
Kvicksilvret bör komma i jämnhöjd med
den fina öppningens ytterkant när
apparaten uppvärmes till en känd temperatur,
t. ex. till 16 grader, lägre än den man
vill observera, om man har anledning tro
att denna ligger över 16 grader. Man
stjälper om termometern så att spetsen
doppar ned i kulans kvicksilver och i
detta läge sätter man ned den i ett bad
på 16 grader; när sedan
temperaturjämvikt erhållits rättvänder man den. I
detta ögonblick, vid 16 grader, kommer
kvicksilvret till öppningens ytterkant och
figuren visar att det icke kan komma in
mera kvicksilver till röret, ty överskottet
befinner sig i kulans nedre del.
Termometern är nu inställd och
färdig att användas. Man förflyttar den
nu till miljön, vars maximumtemperatur
man vill bestämma och vilken man antar
vara högre än 16 grader, t. ex. ett
havsdjup. Det är tydligt att kvicksilvret, när
det utvidgar sig, delvis rinner ut genom
m
Fig.1 Fig.2
WALFERDINS TERMOMETER
Fig. 1. Maximumtermometer: P, kula i
termometerns övre ände, innehållande en smula
kvicksilver, i vilket det i en spets utdragna
röret mynnar; R, kvicksilverbehållaren. —
Fig. 2. Minimumtermometer: m n,
kvicksilverpelare (resten av röret, upptill och nedtill, samt
den övre kammaren äro fyllda med sprit);
P, glasrörets nedre utdragna del, som
mynnar i kvicksilverbehållaren R.
öpppningen i spetsen till kulan till dess
att temperatur jämnvikt uppnåtts och
då står kvicksilvret i jämnhöjd med
öppningen. Man tar då upp
termometern och sätter åter ned den i badet
på 16 grader. Vid den lägre
temperaturen dras kvicksilvret ihop och dess nivå
i röret sjunker ett visst, antal delstreck
exempelvis 8. Detta betyder, att den
sökta temperaturen överskrider 16
grader med det värde i grader, som
motsvarar dessa 8 delstreck. Man måste
nödvändigt bestämma värdet på vart och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
