- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
170

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

VETENSKAPEN OCH LIVET

som daterar sig från 1892, förefaller
mycket ömtåligare än den föregående.’

Professor Knudsens termometer, som
är en smula senare, har likaledes till
ändamål att hindra skakningarna att driva
över kvicksilver under uppdragningen.
Tillstrypningen på röret är belägen
omedelbart vid behållarens mynning och
slutar i kulan. Omedelbart efteråt gör
röret en krök, så att när omstjälpningen
verkställes kulan kommer ovanför
behållarens tillstrypta mynning och mottar
överskottet på kvicksilver, som sålunda
icke kan rinna ned i den brutna pelaren
(Fig. sid. 167).

Vid betraktande av dessa
omvänd-ningstermometrar ser man att de alla i
motsatta änden till behållaren sluta i en
liten utvidgning, vilken tillsammans med
kvicksilverpelaren, som efter
omstjälpningen befinner sig ovanför densamma,
utgör en verklig termometer.

Man förstår att de, när de dragas upp
genom lager närmare ytan, som vanligen
äro varmare angiva en något högre
temperatur än de borde. Man får sålunda
göra en lätt korrektion beroende på den
maximumtemperatur de uppnått under
uppdragningen.

Professor Schött har konstaterat att de
icke giva den riktiga temperaturen för
den punkt, dit de blivit nedsänkta, ifall
temperaturskillnaden mellan
ifrågavarande punkt och temperaturmaximum, som
de hava att passera för att återkomma
till ytan (varvid de tänkas passera
varmare lager) övergår en viss storlek,
nämligen 16° eller högst 20°. Kvicksilvret
som rinner ut ur behållaren vid denna
temperaturhöjning under uppstigningen
fyller den lilla kulan och fogar sig till
pelaren, så att resultatet blir felaktigt.
Man får sålunda icke sänka ned dem på
stora djup exempelvis i de tropiska
haven, där temperaturen visar stora
differenser på djupet och på ytan, utan hålla
sig till ett sådant djup att skillnaden icke
övergår cirka 15°.

Detta äger emellertid icke tillämpning
på Richters termometer, vilken av
Kri-stianialaboratoriet efter ingående
prövningar förklarats vara den bästa hittills

konstruerade om vändnings termometern.
Röret är indelat i tiondels grader, och
anordningen för att skilja pelaren och
mottaga överskottet på kvicksilver som
kan rinna ut ur behållaren till följd av
uppvärmningen vid uppdragningen
sådan, att angivelserna icke kunna bli
falska (se detaljbild 167). I de tropiska
haven där apparaten prövats har det visat
sig, att icke ens vid en uppvärmning till
50° efter omstjälpningen det var möjligt
att genom skakningar få in kvicksilver
från behållaren i kapillärröret. En liten
termometer är bifogad för att giva
temperaturen i ytterändan på det utblåsta
röret, så att man skall kunna verkställa
korrektion på den avlästa temperaturen.
En tabell baserad på avståndet mellan
talen som avlästs på de båda
termometrarna ger den sökta temperaturen med
en approximation på en hundradels grad.
Termometern är placerad i en särskild
hållare och fäst i en kedja som själv
ledar kring en axel. Tyngderna äro
avvägda så att instrumentet alltid vill
svänga kring O, om det icke hindras av den
vertikala regeln V (fig. sid. 166).
Omstjälpningen i den önskade punkten sker
genom att man sänder ned den lilla
bronskulan M, som glider längs kabeln, vid
vilken apparaten är fäst, och som vid
slutet av sitt lopp slår emot hävarmen L.
Regeln V lyftes då och termometern
stjälpes om.

Den registrerande termometern med
trumma och stift har använts av Pouchet.
Cylindern är innesluten i en solid
gjutjärnslåda, som stänges absolut hermetiskt.
Skrivstiftet sänkes och höjes av ett
elastiskt spiralrör fyllt med sprit, vilket
genom ett spiralformigt metallrör står i
förbindelse med en behållare av järn, även
fylld med sprit som utgör
termometerbehållare och är placerad över lådan i
det omgivande mediet, luft eller vatten.

När behållaren uppvärmes utvidgas
alkoholen och går in i spiralröret, vilket
då meddelar stiftet sin rörelse. Men när
instrumentet sänkes ned i havet kommer
behållaren under ett annat tryck än den
inre spiralen, och denna tryckdifferens
kan allt efter väggarnas motstånd driva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free