Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS KALIFÖREKOMSTER
177
PROV PÄ KALIHALTIGA BERGARTER
Till vänster, kvartshaltig norsk pegmatit, en mycket ren varietet kallad harmofanit; i mitten:
niikroklin från Arkansasgruvorna (Förenta Staterna); till höger: leptynit, som är särdeles
rik på kalium.
då ett hett ökenklimat. Under den
brännande solen fördunstade vattnet mer och
mer och det ofantliga havet krympte
samman. Då började utfällningen åv
salterna. Det första som föll var gips.
När äntligen koncentrationen blivit så
stor, att kalisalterna kunde börja falla,
hade det ursprungliga ofantliga havet
krympt ihop till ett litet vatten i norra
Preussen. Helt naturligt var denna
vattensamling icke den enda som återstod av
havet, utan sannolikt funnos smärre
saltsjöar överallt, där en, sänka i
terrängen höll kvar mera vatten.
Vid utfällningen kom, som sades, först
gips, därpå en blandning av gips och
stensalt, så anhydrit och stensalt, så
poly-halit och stensalt och slutligen kalisalter.
I avlagringarna återfinner man detta i
form av "årsringar". De motsvara
nämligen växlingarna i temperaturen. När
sommaren inträdde och temperaturen
steg, föll kalciumsulfatet som gips,
poly-halit eller anhydrit, emedan detta är
svårare lösligt i varmt än i kallt vatten.
Under vintern däremot föll det då mera
svårlösliga stensaltet.
Slutligen hade Zechsteinhavet
fullständigt torkat in. Stormar förde
ökensanden.fram över saltet så att det skyddades
för upplösning, senare geologiska
formationer lade sig däröver medan marken
sjönk, så att salterna under jura- och
krittiderna sänkte sig 1.000 till 3.000
meter.
I Stassfurterlagren kan man praktiskt
ANDRA PROV PÄ KALIHALTIGA BERGARTER
Till vänster: Leucit från Vesuvius, vilken exploateras med fördel; i mitten: svensk granit
med stora ortoklaskorn; till höger: skriftgranit från Kanada.
Vetenskapen och Livet
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
