- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
199

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

COCA, DET MAGISKA PULVRET

COCAL MED TERASSER I BOLIVIA

säga att cocabruket i allmänhet medför
påtagligt skadliga verkningar utom
förstörande av tänderna och blekande av
tandköttet. Åtminstone har jag själv ej
kunnat iaktta några sådana.
Fjällindianerna nå ofta hög ålder, men leva ju
också i ett gynnsamt klimat.
Cocaförgiftade, s. k. coqueros, har Tschudi emellertid
iakttagit i Peru. Han skildrar deras
utseende på följande sätt: "Osäker gång,
slapp grågul hud, håliga, glanslösa av
djupa violettbruna ringar omgivna ögon,
darrande läppar och osammanhängande
tal, apatiskt väsen."

Så var det Cocans magiska betydelse
hos indianerna, Strängt taget skilja icke
indianerna på magiska och naturliga
läkemedel, som man måste göra i en
vetenskaplig skildring av deras seder. All
medicin, alla kraftigt verkande droger
ha för dem magiskt ursprung och magisk
verkan, lika väl som de icke kunna
föreställa sig att sjukdom och död beror på

sömnen; många ansågo den ge aptit, ett fåtal
att den förstörde matlusten; åter andra att
den stimulerade intelligensen men blott några
få att den orsakade depression.

naturliga orsaker. Det är därför lätt
förklarligt att de själva tro cocan ge dem
kraft, särskilt som sådan verkan
tillskrives även maj söl och tobak. Dessutom
är cocan ett decinficierande medel — vi
kunna här gott överflytta termen till det
andliga området — som renar och
bortjagar onda makter. När fjällindianerna
gå över ett bergpass offra de coca för
att ej bli trötta. Klipporna äro på vissia
platser alldeles fulla av offrade
cocabus-sar. Quichua-indianerna i Perus berg,
tro att kvinnorna fått lära Cocans odling
och bruk av jungfru Maria — en senare
förväxling troligen med den hedniska
Pachamama. Ehuru kvinnorna enligt
deras föreställning äro cocans rätta ägare
under det männen ha den blott som lån,
är det i allmänhet hos indianer blott män
som få tugga. Ijca-kvinnorna i Sierra
Nevada, t. ex. få aldrig röra coca
utom när det blir månförmörkelse! De
tro att deras kulturhero Tach eller Teyco
givit dem cocan. Denne, som var klädd
i lång vit klädnad och hade skägg ("hans
hår hade växt fel och betäckt hans
ansikte och ej huvudet där det borde sitta",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free