- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
235

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERNA KIUEMATÖGRAVAPPARATER

235

FIG. 23. — BELYSNINGSANORDNING MED
GLÖDLAMPA OCH REFLEKTERANDE SPEGEL

bort från öppningen dragningen äger
rum.

Under väntan på denna lyckliga
tid måste projektorns fönster förflyttas
i förhållande till rörelseorganen, som
bestå av en tandad vals i alla modärna
apparater. Men om vi förflytta ramen
måste vi också förflytta objektivet för
att centrera det i förhållande till ramen
(fig. 19). Dessa båda rörelser voro
solidariska på de äldre apparaterna, Men
om vi ha förflyttat ramen och objektivet
bli vi decentrerade i avseende på
ljuskällan, vilket gör att varje gång man
övergår till en ny film med annan ram måste
man också förflytta ljuskällan, om man
icke vill få röda hörn på duken.

I de nyare projektionsapparaterna har
man undvikit detta genom att förflytta
drivmekanismen i stället för ramen.
Konstruktionen är något komplicerad
och vi skola därför icke ingå på detaljer
utan inskränka oss till att visa ett par
modärna projektionsapparater i
figurerna 21 och 22.

Till slut skola vi säga några ord om
ljuskällan i projektionsapparaterna.
Hittills har man använt sig av
bågljus för projieiering på
medelstor skärm. Bågen har
många olägenheter: man
måste ofta byta kol och ljuset
måste centreras efter varje
byte. Utom detta förloras
mycket energi i motstånden.
Dessa olägenheter
undvikas i de nya glödlamporna
där den korta och grova
glödtråden gör ljuskällan
mycket liten. Om man har
växelström är det lämpligast med
lampor på 15—30 volt med mycket kort
tråd och man sänker spänningen utan
förlust med hjälp av en statisk
transformator. Med en lampa på 900 volt
kan man tillräckligt belysia en
metallise-rad skärm på 2,5 meters bredd. För att
icke förlora den del av ljuset som kastas
bakåt sätter man bakom lampan en
sfärisk spegel, vars centrum ligger i
glödtrådens plan. Därigenom uppsamlas allt
bakåt strålande ljus. I fig. 23 viisia vi
en belysningsanordning med glödlampa.
Med hållaren kan lampan centreras och
inställas på samma sätt som en
båglampa.

LOKOMOTIVPROV MED PIANO

Det förefaller som ett piano knappast
skulle vara på sin plats i en
lokomotiv-verkstad, men det kan spela en mycket
nyttig roll där. Det finns knappast
något bättre sätt att upptäcka bristningar
och fel i maskineriet än att slå på
metallen med en hammare och jämföra
ljudsvängningarna med pianots toner.
Mannen vid pianot måste ha ett tränat
musiköra, ty det är hans uppgift att uppfat-

ta den minsta dissonans. Om metallen
ljuder i harmoni med pianotonen är allt
väl, det minsta fel ger en dissonans.
Brister som knappast kunna höras med
den vanliga hamringsmetoden bli fullt
tydliga, när pianoprovet användes. Ett
lokomotiv som klingar fullgott överallt
och där varje ton står i ren samklang
med pianots ton kan anses dugligt för att
träda i tjänst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free