- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
318

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

VETENSKAPEN OCH LIVET

MOSAIK MED GREKISK BÅRD

t

guldytan skyddas och för all framtid
bevarar sin glans. Man skulle kunna tro,
att andra fabriker lätt skulle kunna
efterhärma denna metod, men hittills ha alla
försök i den riktningen varit fruktlösa,
ty guldhinnan släpper från glaset, när
man skär de små tärningarna, som skola
ingå i mosaiken. Där finns sålunda
något handgrepp, som ingen annan lyckats
med och som förblivit ett monopol för
Venedig.

Mosaiken kan anbringas på olika
arbeten, alltifrån smycken och möbler ända
till byggnader. Byggnadsmosaiken kan
indelas i två stora kategorier: mosaik
av marmor, lergod-s och färgade stenar,
som huvudsakligen användes för
golvbeläggning, samt emalj- och
glasmosaiken, som pryder väggarna i monumentala
byggnader. Ibland, men mycket sällan,
användes marmor och emalj i blandning.

Golvmosaikens teknik är enkel. Man
anbringar de olika tärningarna sida vid
sida på ett cement efter den teckning
man vill erhålla. Väggmosaiken är en
smula mer invecklad och har på några
få detaljer när förblivit sig lik alltifrån
antiken. Emaljen eller glaset, så kallad
smalt, som är färgad genom hela massan,
med undantag för silver och guld, där
metallen är utbredd i form av en tunn
hinna under ett ofärgat glas, slogs med
med en hammare sönder till kuber. För

att anbringa dem beströk man väggytan
två gånger med cement av kalk och
sönderstött marmor. Det första lagret skulle
utjämna alla ojämnheter i murytan och
fästes ofta vid muren med spikar med
breda skallar; i det första lagret togs det
upp gropar ,med en spade, och i dessa
lades ett med halm bundet cement med
jämn yta, i vilken tärningarna stuckos
in. Mosaiken sammansättes på
verkstaden och anbragtes sedan på väggarna.

Numera ersätter man ofta cementen
med gips eller ett linoljekitt.

Smalten består av 1300 delar sand,
600 delar mönja, 60 delar salpeter, 300
delar flusspat, 400 delar soda och 500
delar avfall av en liknande blandning.
Den färgas med metalloxider:
koboltoxid för grönt, järnoxid för »gult och
brunt, manganoxid för violett, etc.

Mosaiken kräver en ingående kunskap
om geometrisk teckning, perspektiv och
den dekorativa konstens lagar. Vidare
måste man hålla räkning på karaktären
av den byggnad, som skall dekoreras,
dess plats, de olika färger, som skola stå
i harmoni, varvid man icke bör söka
åstadkomma en tavla utan att ett
dekorativt verk.

Den moderna industriella mosaiken är
särskilt inriktad på golvbeläggning ehuru
den ofta användes också för väggdekora- .
tion. Den arbetar uteslutande med
kuber av marmor, hård sten eller bränd

MOSAIK MED SLINGBÄRD

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free