Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
VETENSKAPEN OCH LIVET
Bordet, på vilket teckningen med sina
små kuber vilar, föres in i en kammare
där limmet får torka, varefter det hela
är fast som ett enda block. När
mosaikens alla delar äro färdiga lägger
man dem i rätt ordning på en bädd av
flytande cement, vilken då tränger upp
mellan marmorkuberna och binder dem.
Den ringa utvidgning som äger rum då
cementen stelnar
inverkar icke, ty
den har man
beräknat och tagit
hänsyn till när
modellen gjordes
upp.
Teckningens papper, som
nu befinner sig
på översidan,
fuktas varvid
limmet lätt släpper.
Mosaikens yta
träder nu i
dagen; man tvättar
den och polerar
den omsorgsfullt
med en sten.
När det gäller
en
golvbeläggning, som icke
fordrar så fint
utförande, lägger
man ut kuberna
på ett
cementunderlag, på vilket
modellteckningen
kalkerats. De ställas härvid med den
polerade sidan uppåt. När det hela är
färdigt täcker man det med flytande
cement, som tränger in i mellanrummen
och förenar kuberna. Överskottet av
cement tages bort, och efter hårdningen
poleras ytan.
Kostnaderna för en mosaik äro
ganska höga, ehuru betydligt lägre nu än
förr, då transportkostnaderna för
marmorn voro mycket höga. Arbetslönerna
äro dock alltjämt de drygaste
kostnaderna, i synnerhet som det icke finns
många specialister på området. Man kan
dock icke längre påstå att italienarna
hava monopol på detsamma, ehuru
fortfarande de italienska arbetarna äro bäst
på grund av harmonien och elegansen i
deras arbete.
Både i England och Tyskland har
mosaikkonsten haft en uppblomstring och
där ha utförts arbeten som icke sakna
sitt intresse men som dock ligga långt
efter de italienska tack vare en viss
osäkerhet i stilen och klumpighet i tekniken.
Amerika var liksom de andra länderna
länge beroende av
det italienska
inflytandet, men
har sökt frigöra
sig därifrån.
Under de sista 30 å
40 åren hava en
mängd byggnader
uppförts, varvid
man använt
inhemska konstnärer för
mosaikdekoreringen som
tycks vara
särskilt omhuldad
där. Men fastän
de amerikanska
arbetarna äro
skickliga att
efterhärma, nå de
dock icke upp till
de italienska
mo-saisterna. Upptäckten av den
vackra marmorn i
Klippiga Bergen
och de fulländade
mekaniska metoderna för dess brytning
gjorde dock, att man helt kunde
undvika importen av italiensk marmor.
Om de amerikanska arbetarna kunna
uppnå större skicklighet kommer den
amerikanska mosaikkonsten att arbeta
självständigt, om man bortser från
glasmosaiken, till vilken man alltjämt måste
hämta material från Venedig.
Detta att en tusenårig konst som
spelat en så stor roll i byggnadsverkens
försköning tagits upp på nytt i de flesta
länder är ett gott tecken för framtiden.
Det goda mottagande den rönt låter
hoppas att den skall utvecklas och att vi
snart skola få se våra boningar prydda
som de vilka vi beundrat från romartiden.
KONSTMOSAIK: KVINNOFIGUR AV
EMALJ OCH VENETIANSKT GULD
Tryckt hos Thall & Carlsson, Stockholm 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
