Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen och Livet
MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET
Redigerad och illustrerad för alla.
,^#/ Utgivare Fil. Kand. Edvin Thall — Hugo Gebers Förlag, Stockholm.
Eftertryck av text och illustrationer förbjudes.
Copyright Thall & Carlsson, Stockholm.
Årg. VII N:r 6
December 1922
Serie N:r 39
FRÅN NOBELPRISTAGARNAS
ARBETSFÄLT
Av Fil. Lic. HANS EGNÉR
Efterföljande lilla uppsats avser
ingalunda att vara en sammanträngd
redogörelse för årets
Nobelpristaga-ras arbeten. Dessa täcka ett så stort,
ehuru tämligen sammanhängande
område, och materialet är så
översvallande rikt. att en dylik redogörelse
skulle bli onjutbar. Författaren
inskränker sig därför till att lämna en
orienterande skildring
av atomteorien - ty
denna utgör det nyss
omtalade området
och att i anslutning
därtill nägol uppehålla
sig vid pristagarnas
viktigaste arbeten. Att
Einsteins
lelaiivitetslo-ori därvid Jämnats ur
räkningen 1: eho ver i
clett.i sammanhang icKo
motiveras. Att Bohrs
teori, som dock är den
kärnn i’ vilken allt
vårt vetande om
atomerna koncentrerats,
blivit så knapphändig!
omtalad, bejror på att
den nyligen ingående
behandlats i ’denna tidskrift (se prof.
Thirrings uppsats i föregående
nummer).
Vi kunna datera atomteoriens p*l-
nyttfödelse till år 1803, då
engelsmannen Dalton upptäckte "lagen om
de multipla proportionerna" och med
atomteoriens hjälp gav denna lag en
ytterst åskådlig förklaring. Genom
arbeten av förnämligast Dalton,
italienaren Avogadro och Berzelius fick
teorien de närmaste årtiondena
följande huvudinnehåll:
Atomerna äro
materiens ytlersta, odelbara,
ol ö rs t ö r 1 >o ra byggnads
stenar, av vilka det
finnes lik:i många arter
som dol finnes kemiska
element, alltså borta i.
nittio stycken.
Atomerna sammansättas i do
kemiska föreningarna
til! molekyler.
Atomteorien hudo
genom den åskådliga
förklaring den gav av en
hel rad lagar och
fenomen redan gjort
vetenskapen stora tjänster,
dä den genom
uppställandet av elementens
periodiska syslem
(Mendelejeff, 1869) fick ännu ett stöd.
Man visste ganska tidigt att det
rådde vissa samband mellan
atomvikt och egenskaper inom eri del
PROF. NIELS BOHR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
