Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;;téöri’:’är/-4ét;;"viS®éiifligiä’
i de radioaktiva
fenomenen ett stegvis
skeende atomsönderfall.
De radioaktiva ämnena
äro icke obegränsat
beständiga; en viss, för
varje sådant
grundämne karaktäristisk
bråkdel sönderfaller i varje
tidsenhet under
utsändande av en lika
karaktäristisk strålning i mlya
ämnen med nya
egenskaper; även de nya
atomerna kunna vara
radioaktiva odi i sin tur
sönderfalla, tills det
slutligen bildas ett
inaktivt, beständigt element.
Detta atomsönderfall är källan till
den ovan omtalade
energiutvecklingen.
På detta sätt kan ur ett element
uppstå hela serier mer eller mindre
radioaktiva nya element. Man
känner tre sädana serier eller familjer,
nämligen uran-, torium- och
aktini-umserierna, vilka uppkallats efter
sina ursprungselement. Aktiniumserien
är enligt en del forskare endast en
avläggare av uran-radiumserien.
Isotoper och isobarer.
Lat oss närmare betrakta en sådan
serie, t. ex. uranserien! Uran,
modersubstansen, sönderfaller långsamt
under utsändande av alfastrålar och
bildar uran Xi. Uran har atomvikten
238,2, helium (alfapartiklarna) atom-
vikten 4. Då varje uranatom utsänder
en alfapartikel, måste uran Xi:s
atom-vikt alltså vara 23-4,2. Av uran Xi
bildas under betastrålning uran Xs>;
då betapartiklarnas (elektronernas)
vikt är försvinnande liten, har uran
X» samma atomvikt som uran Xt.
Uran. .Xs bildar under beta-och
gam-mastrålning uran II, uran II under
alfastrålning jonium, jonium under
alfastrålning radium, radium under
alfa-och betastrålning radiumemanation.
Efter ytterligare åtta omvandlingar,
därav fyra under alfastrålning,
slutar serien med det inaktiva radium
G, somi i alla sina kemiska och de
flesta av sina fysikaliska egenskapei
visar sig vara identiskt med — blyl
Men en atom! av detta bly har enligt
ovanstående uppstått ur
en atom uran, som mist 8
alfapartiklar, och bör
alltså ha atomvikten 238,2—
8x4 = 206,2. Även
torium- och aktiniumfamiljer
nas ändprodukter äro så
gott som identiska med
vanligt bly..— men de
böra enligt samma
resonnemang som ovan ha
atomvikterna 208,4 och 207.
ålia dessa värden stämma
i det närmaste med de ex-
FOTOGRAFI ERHÅLLEN MED NEON 1 OVANSTÅ
ENDE, APPARAT
A och B härröra från neon-fsotoperna; övriga parabler
...... .. . .. från. föroreningar.
THOMSONS APPARAT FÖR KANALSTRÅLE-ANALYS
Den av positiva joner bestående strålningen intränger från
vänster genom kanalen i katoden C,, avböjes mellan N och S
av ett magnetiskt och däremot ett vinkelrätt elektriskt fält samt
alstrar en bild på den fotografiska plåten vid P. Röret L
leder till vacuumpumpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
