Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
VETENSKAPEN OCH LIVET
Steins arbete över
relativitetsprincipen. Genom en djärv
generalisering påvisade han relativitets
-principens giltighet icke blott inom
mekaniken utan över hpla fysiken,
vars
grundpostulat måste
fullständigt revideras.
Tiden hade
ditintills varit en
storhet som icke
fick röras och
aldrig kunde
förändras, och vi
hade vant oss vid
att betrakta tiden
såsom bestämd
för hela
universum utan
tvetydighet. Einstein
visade det
godtyckliga i vår tidsuppfattning. För att
kunna tala om två samtidiga
händelser, som äga rum på två olika
stallon, måsto man kunna åstadkomma
en tidsöverensstämmelse mellan de
båda platserna. Att antaga att denna
överensstämmelse är bestämd på
ett absolut sätt är att föregripa de
verkställda mätningarnas resultat.
Ty för att
upprätta en sådan [-tidsöverensstämmelse-]
{+tidsöverensstäm-
melse+} måste vi
verkställa försök
och utbyta
ljussignaler mellan
de båda
observationspunkterna.
Vi antogo förr att
sådana signaler
hade en bestämd
hastighet i
förhållande till en
absolut fix eter. Men
nu måste vi avstå
från etern. Vi ha intet sätt att
bestämma vilket referenssystem, vilken
stjärna t. ex./ som är absolut fix.
Vi måste sålunda göra. en fullkomlig
Vänstra delen av figuren återger
Merkurius’-banan som icke är sluten i sig själv. Man kan
betrakta den som en ellips där periheliet P
långsamt roterar kring solen S. Den
iakttagna rotationen är 42" pr århundrade och
Einstein förutsåg 43 . Den slående
överensstämmelsen grundar sig på astronomiska
mätningar utförda under de senaste
århundradena och vilka varit oförklarade ända tills nu.
APPARATERNA FÖR OBSERVATION AV SOLFÖRMÖRKELSEN DEN 29 MAJ
1919 I SOBRAL (BRASILIEN)
Till höger synas två teleskop med speglar utgörande coelostater som spegla himlen. Den
största spegeln drages av ett urverk, som synes längst till vänster på en särskild Sockel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
