Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EINSTEINS TEORIER
347
tingham begåvo sig till den lilla ön
Principe i Guineabukten.
Den brasilianska expeditionen
kunde iakttaga förmörkelsen under
utmärkta förhållanden i fullkomligt klart
väder; jämförelsefotografiernia &v
samma himmelsområde togos med
samma apparater två månader senare.
Två apparater .användes samtidigt.
Man ser dem på fotografien sid 240.
Den ena var ett långt teleskop med
10 cm:s öppning och 5,80 meters
fokaldistans. Detta instrument gav
fullkomligt klara bilder, så att man kunde
jämföra avböjningar som stjärnor på
olika avstånd från solen varit
underkastade (fig. sid 342). Avböjningen
beräknad för solskivans kant var 1"
98-, med ett sannolikt fel på omkring
0"15.
Den andra apparaten som användes
vid Sobral hade ett objektiv på 33
centimeter och en fokaldistans på 3,45
meter. Objektivets storlek och
coe-lostatehs spegel förorsakade
svårigheter. Den uppvärmdes nämligen av
solen och deformerades så att bilderna
blevo otydliga.
Ett liknande instrument som
användes av observatörerna på Principe
gav bättre resultat; för kontrollens
skull tog man några bilder av stjärnor
som icke visade avböjning;
fotografierna av förmörkelsen blevo däremot
sämre genom att himlen var en smula
betäckt; en av dem var dock
fullkomligt klar och gav som resultat 1"61
med ett sannolikt fel på 0"30.
Man ser att dessa försök
samstämma på basta sätt med det teoretiska
värdet 1"75, framför allt om man tar
hänsyn till svårigheten vid
experimentens utförande. Försöken gåvo
upphov till talrika diskussioner
mellan astronomerna; alla orsaker till
möjliga fel hava undersökts med
största omsorg och de tyckas icke
märkbart förändra de hittills erhållna
resultaten.
Spektrallinjernas förskjutning
mot rott
Einsteins sista förutsägelse har gi-
vit upphov till talrika strider, ty en del
fysiker ha trött sig kunna bekräfta
densamma^ medan andra förnekat
dess riktighet. Frågan har avgjorts
av professor Pérot vid observatoriet i
Meudon. Hans vackra mätningar ha
fullständigt bekräftat teorien och
likaledes visat, att den viktigaste orsaken
till felen beror på trycket i solens
absorberande gashölje.
Einstein förutsåg en förflyttning mot
rött, som i det synliga spektrets mitt
skulle uppgå till 0,01 ångström: det är
fråga om en mycket svag verkan, ty
våglängderna på solen äro större än
på jorden i förhållandet 1,00000212
till 1.
För att uppskatta denna variation
måste man använda ytterst
noggranna mätningar av spektrallinjerna; det
är detta Pérot och Fabry lyckats
göra med hjälp av interferensringarna;
man observerar sålunda ringarna som
erhållas med interferensapparaten och
skiljer medels ett kraftigt
spektroskop-ringarna av olika strålningar. Man
kan sålunda i var och en av spektrets
fina linjer urskilja delar av ringarna;
mätningen av dessa ringar ger med
stor noggrannhet den sökta
vågläftg-den.
De sålunda uppmätta
förskjutningarna överensstämma på
experimentfelen när med det av Einsteih
angivna värdet. Pérots mätningar
utfördes på linjerna i cyans
bandspektrum, magnesiums b-linjer och
järnlinjerna.
Tack vare dessa resultat är
bekräftelsen för närvarande fullständig.
Man kan därför anse att Einsteins
teorier åstadkommit en fullständig
omvälvning i våra gängse tankevanor;
de förändra vetenskapens
fundamentala postulat och tvinga oss att avstå
från en hel del gamla fördomar, som
lågo djupt rotade, i våra sinnen. Men
denna revolution är samtidigt
fruKt-bringande. Den nya teorien
omgrupperar alla våra föregående begrepp
och anpassar sig med största lätthet
på alla gamla försök,-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
