Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
VETENSKAPEN OCH LIVET
krökningen" sätta oss i stånd att t.
ex. beräkna planeternas banor?"
Denna läsarens fullt berättigade
fråga låter sig nu besvaras med "ja".
Kännedomen om världskrökningen
sätter oss verkligen i stånd att
bestämma kroppars rörelse i ett
gravitationsfält. Det skulle bliva för långt
att förklara, liur detta är möjligt; vi
vilja nöja oss med att fastställa, att
Einsteins ovan behandlade lag om
sambandet mellan gravitation och
världskrökning ger oss en teori om
kroppars rörelse i gravitationsfält,
som är lika fullständig som Newtons,
om ock matematiskt svårare. Nu är
det klart, att resultaten av de enligt
Einsteins teori anställda
beräkningarna beträffande planetrörelserna
endast få skilja sig omärkligt från de ur
Newtons teori vunna resultaten, då
ju nästan alla på grundval av
sistnämnda teori anställda astronomiska
beräkningar stämma fullständigt
överens med iakttagelserna. (Blott
beträffande planeten Merkurius’ rörelse
förefanns en skiljaktighet mellan
iakttagelserna och de enligt Newtons teori
anställda beräkningarna — och just
här lämnade Einsteins teori det
riktiga resultatet, medan för alla andra
planeter de båda teorierna praktiskt
taget föra till samma resultat).
Låt oss nu återgå till våra
betraktelsers utgångspunkt. Newton hade
trott, att det vore ändamålsenligt att
tala om en "absolut" rotation, emedan
han ansåg/ att centrifugalkrafter
kunde uppträda endast vid absoluta, ej
vid relativa rotationsrörelser. Men om
nu Mach och Einstein hava rätt, så
måste; i vårt i fig. 1 givna exempel
centrifugalkrafter uppstå på skivan S,
även om den är i vila och klotet H
roterar. Enligt Newtons
gravitationslag skulle detta icke vara fallet; nu
’.framställer sig den viktiga frågan:
Vad sker enligt de av Einstein funna
lagarna? Kommer enligt dem ett
roterande ihåligt klot att i sitt inre
alstra krafter, som äro så beskaffade
Bom centrifiigalkrafterna (som alltså
äro riktade utåt, vinkelrätt mot
rotationsaxeln, och äro proportionella mot
såväl avståndet till axeln som
kvadraten på rotationshastigheten).
Detta problem lät sig nu beräkna
och gav positivt resultat; enligt
Einsteins gravitationsteori uppstå i det
inre av roterande, tunga massor
gravitationskrafter som besitta nämnda
egenskaper. Därmed har nu den
gamla absolutteorien undanryckts sitt
säkraste stöd. Man kan ej mer, som
New-ton gjorde, ^argumentera så, att
jordens rotation är "absolut, verklig",
emedan centrifugalkrafter uppstå. Vi
kunde likaså gärna uttyda saken så,
att vi tänka oss jorden i vila och
betrakta centrifugalkrafterna som gra
vitationsverkan från fixstjärnorna. —
Så är då alltså en bro slagen mellan
ptolömeiskt och kopernikanskt
världssystem: enligt Einsteins teori hava de,
som Mach förutspådde, blivit blott och
bart olika interpretationer av ett och
samma fysikaliska faktum. Båda äro
lika möjliga; den kopernikanska
uppfattningen är blott mera
ändamålsenlig.
Man förmodar nu måhända, att här
angivna resultat kunde lämna
löjlighet till experimentell prövning av
Einsteins teori. Detta skulle ju kunna
tillgå på så sätt, att man t. ex.
undersöker, om ett hastigt roterande
svänghjul utövar eller icke utövar en
attraktionskraft av samma slag som
centrifugalkraften på orörliga kroppar,
som befinna sig i närheten av
ro-tationsaxeln. Nu hava verkligen
bröderna Friedländer redan för en
mansålder sedan utfört sådana försök,
men med negativt resultat. Detta är
som beräkningar enligt Einstein visa,
icke att förvånas över. Tv ett
svänghjuls massa är ju så försvinnande
liten gentemot hela
fixsfäTesyste-mets oerhörda massa, och därför kan
ej heller en rotation relativt till ett
jordiskt svänghjul åstadkomma nå* ra
märkbara verkningar ^— lika litet som
vid Newtons försök vattnets rotation
i förhållande till kärlväggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
