- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
369

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TONFISKEN,
EN HAVETS INDUSTRI

Av Prof L. ROULE

Under kriget infördes till oss en
fisk, som förr var tämligen okänd
här. Det var den röda tonfisken från
Medelhavet, vilken i sydliga länder
givit upphov till en stor industri.

Tonfisken fiskas blott under vissa
perioder av året i Medelhavet och
Atlanten. I Atlanten fångar man en
art med namnet G e r m o germ o
Lac. och som allmänt kallas "vit
tonfisk". Den är ett ståtligt byte, som
lätt kan
uppnå över en
meters längd.

Den måste
uppsökas på
flera
kilometers avstånd
från kusterna
och
tonfiskebåtarna utrustas för att
:iggi flera
dagar ute på
öppna havet.

Så snart båtarna kommit ut till
platsen där tonfisken uppehåller sig
börjar fisket. Detta är mycket enkelt.
Man tar en lång rev^ med en krok
och ett föremål som lätt kan ses, t. ex.
ett knippe majshalm. På båten reser
man upp två långa spön liknande två
antenner, och i övre ändarna, av
dessa äro revarna fästa, vilka ligga och
flyta på vattnet. Båten är under
segel och driver med vinden med
revarna flytande och krokarna med bete
på ganska, långt avstånd från båten.
Tonfisken kastar sig glupskt över
kroken och sväljer den. Den rycker
häftigt i reven och halas ombord,
varefter kroken förses med nytt bete och
kastas ut igen.

1 Medelhavet har man en annan art
tonfisk och fisket går också till på
ett annat sätt. Där förekommer den
röda tonfisken med mindre
bröstfenor men i övrigt större än sin
atlantiska släkting. Den kan bli över tvä
meter lång och väger mellan 300 och
400 kilo.

I Medelhavet begagnas icke rev och
krokar. En del fiskare använda, ett
slags not, som de släpa efter sina
båtar. De gå
ut under
mörka
nätter och
driva med
vinden till
gryningen. Under dagen
och även i
månskenet
ser
tonfisken nätet.
Noten sopar
fram nära

ytan och för med sig alla tonfiskar
som möta den. Detta fiske är
tröttande och ofta farligt och ger mycket
växlande resultat, men det behövs
blott att några stora exemplar fångas
i noten för att, fiskarna skola vara
rikligt ersatta för många nätters
lönlöst och mödosamt arbete.

Det mest givande fisket sker dock
med ett fast nät, som på franska me*
délhavskusten kallas madrague och
på den italienska tonnare.
Tonfisken har nämligen för vana att vid
lektiden samlas i stora stim på några få
begränsade områden. Lektiden
inträffar om våren från mitten på maj
till mitten på juni. De viktigaste
platserna för detta slags fiske ligga i när-

24

TONFISKEN SOM ÄR VANLIG I MEDELHAVET

KAN BLI ÄNDA TILL TVÄ METER LÅNG OCH

FYRAHUNDRA KILO TUNG

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1922/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free