Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
7ETEN$KÄi>EN OCH LIVET
HORISONTELL PROJEKTION AV EN S. K.
MADRAGUE
Kustlinjen synes längst upp på bilden. Madraguen
är längst ned. Den ar genom ett nät förenad med
kusten. Nätet och madraguens väggar äro ritade
med tjocka streck, förankringslinorna med fina.
Tonfiskarna komma mellan madraguen och kusten.
De stöta mot nätet och följa detta, varvid de komina
in i madraguens många rum, där de ohjälpligt fångas
heten av Sardinien, Sicilien och
Tunisien. Tonen kommer dit i stora
mängder och passerar invid land
ständigt i samma riktning. I deras
väg sätter man upp madraguerna.
En madrague är 150 till 200 meter
lång. Den lägges ut på ett visst
avstånd från land på 20 till 30 meters
djup parallellt med kusten, varefter
ett nät spännes tvärs över kanalen
mellan madraguen och lan$. Toriea
stöter mot tvärnätet, men i ’stället’.för
ätt- vända följer den nätet ända ned
till madraguen, i arars rum den
för-irrar sig. När man anser att det
samlats tillräckligt många tar man
upp dem och harpunerar dem, varpå
man lastar dem i båtarna. På detta
sätt kan man- på några timmar få
en oerhörd fångst.
En av de största
madraguer-, na vid Tunisien i närheten av
Kap Bon fångade 1911 under
tonsäsongen 12 859 tonfiskar
vägande tillsammans 642 950 kg.
Om man därtill lägger de övriga
sex madraguerna vid Tunisien
kommer man för det angivna
året till den oerhörda siffran
35121 tonfiskar tillsammans
vägande 1985 217 kg. enbart för
Tunisien. På samma tid fångade
Sardiniens tre viktigaste
ma-draguer 18 269 tonfiskar. .Man
uppskattar den årliga fångsten
i Medelhavet till mellan tio och
tjugo millioner kilo, betydligt
överstigande den atlantiska fång*
sten, som 1911 uppgick till en
däst’5 830 653 kilo.
Vid varje madrague finns en
konservfabrik, som under
fiskesäsongen arbetar kontinuerligt.
Detta fiske är sålunda en stor
industri, som kräver en talrik
personal och ett ansenligt kapital,
men det ger också betydliga
vinster.
Konservfabrikens arbete går
ut på att bereda fisken så att
den kan bevaras längre tid.
Båtarna från Atlanten komma
in med fisken upphängd på
akterdäck. De stora blåa, och vita fis
kärna med sin- vackra metallglans
visa att arbetet varit lönande.
Fisken lossas från båten och
kastas i en hög på kajen, varefter de
föras till fabriken i vagnar. Där
räknas de och vägas, varefter de
styckas i stora bitar. Man lägger åt
sidan huvuden, stjärtar och fenor, som
icke användts i konserverna.
Fisken lägges ned i stora gry
tor och kokas för att dess smak skall
förbättras och köttet genomträngas:
med salt för ätt bättre bevaras. Efter
kokningen torkas bitarna för att
befrias från överskott på vatten. De
läggas därefter ned i bleckaskar och
övergjutas med olja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
