- Project Runeberg -  Vett och ovett /
23

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blå glasögon på näsan och en stor postilla med
messingsknäppen midt framför mig. ’Kommer inte nu ett Guds
barn och grosshandlarenka från Göteborg med en
giftasvuxen dotter och trillar omkull på mig, då fins här ingen
rättvisa i verlden’, mente jag.»

»Nå, ni fick ingenting?»

»Jo, magkatarr och ett nyp i benet af en hundracka
från Falköping.»

»Ni borde gjort någon ’uppfinning’; det är modernt
nu för tiden.»

»Usch hvad jag det gjorde. Jag tog ut 5 års patent
på en sjelfuppehållare för byxor i våtväder. Här ser ni
ritningen; mekaniken är lika enkel som sinnrik: små
messingsringar utefter hela yttersömmen, en tråd fästad vid
nedre kanten af byxen och dragen genom ringarna samt
i öfre ändan försedd med en blykula, som vid torrväder
får ligga gömd i byxfickan, men så fort det börjar regna
hänges utanpå och genom sin tyngd lyfter byxorna.»

»Ja, men den der uppfinningen tycker jag borde
haft framtid för sig.»

»Jo fan ock. Ullströmmarne i Norrköping märkte
att ett par byxor på det viset räckte dubbelt så länge,
så att de inte skulle fått nog afsättning på sina varor,
och så började de skrika ut mig som en »fiende till det
svenska arbetet», och en brukspatron, som skrifvit på
vexlar åt mig, hotade att göra mig olycklig, om jag inte ville
skänka bort patentet till kejsar Napoleon. Honom kunde
det hvarken skada eller gagna, ty honom hade Eugenie
de Montijo längese’n tagit byxorna af.»

»Skulle inte en egendomsagentur passat er?»

»Jo för all del, det kan jag säga, att
egendomsagentur det var det enda som gick någorlunda; men jag
fick lof att sluta dermed, ty mitt nervsystem och min
något svaga kroppskonstitution uthärdade inte det varma
sätt, hvarpå både köpare och säljare någon tid efter affärens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 9 08:54:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vettovett/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free