- Project Runeberg -  Vett och ovett /
51

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höghalsade sidensargeklädningar, mumsa på
begrafningskonfekt, gråta i näsdukar med vackra spetsar och sucka:
»Herre Gud, att han skulle gå bort, innan han hann höja
sin lifförsäkring!»

Och våra små hustrur, de komma med
stenkolsgarnityr och hvita förkläden och se rigtigt bra ut i sin smärta
och falla på knä vid kistan och snyfta: »Förlåt, förlåt!»
och hviska: »Nu vet jag åtminstone hvar jag har honom
om qvällarna.»

Och presten, han går i proprieborgen för att vi
ha det bra på det nya stället.

Och vår skräddare gråter, antingen vi betalt honom
eller inte: om han fått liqvid, derför att han inte skall
bli i tillfälle att lura oss mera, om vi glömt att göra upp,
derför att han försummat lagsöka i tid.

Och schweizerifröknarna gråta derföre att vi aldrig
beställa några toddar mer, och goodtemplarne derför att
de förlorat ett varnande exempel.

Och prestafverna sörja derför att det är långt till
kyrkogården och de ha sina bästa blankläderspjexor på sig.

Och våra supbröder sucka: »Hade vännen Pettersson
lefvat, så hade vi åtminstone sluppit det der usla rehnska
begrafningsvinet, ty man må säga om honom hvad man
vill, så var det dock en man, som förstod sig på varor,
det är säkert det.»

Men efter jordfästningen stå alla försänkta i tyst bön,
hvar och en på sitt sätt: Bror Jönsson står och beundrar
sin hattstämpel, bror Andersson undrar om vi tagit
arsenik för att undslippa brödbekymren, bror Pettersson
undrar om han inte kan få vår plats som direktör i
hemmet för vanvårdade barn, bror Lundström undrar hvem
han nu skall få att skrifva på sina vexlar i vårt ställe,
och vår lilla kära, rara gumma, hon undrar så hon kan
förderfva sig, under ymniga tårar, om hon skall söka vår
efterträdare vid Ronneby eller Mösseberg.

*     *
*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:52:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vettovett/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free