Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eljest hade han flera gånger förut blifvit underbart
räddad ur ögonskenliga lifsfaror. Så hade han t. ex. en
gång af oförstånd skickat efter en kanna småländsk
gästgifvaretoddykonjak, men försynen var honom nådig,
så att budet trillade omkull på vägen och slog sönder
flaskorna.
Ett nytt kort med ett annat namn! Den karlen var
deremot förföljd af olyckor hela lifvet igenom. Som
jägare hade han ett sådant namn om sig, att hans
skogvaktare nekades lifförsäkring i alla respektabla bolag, både
svenska och amerikanska. Som hyresgäst hade han i 7
år bott med en esskornettist under och pianolärarinna
öfver sig. Som ryttare var han samvetsgrann, ty när han
efter en half timmes ridt steg af hästen, fanns det inte
ett hår på djurets kropp, som han inte hade setat på.
Hans vänner plägade alltid skämta med honom öfver hans
små missöden, men när han slutligen äfven blef prisbelönt
af svenska akademien, tyckte de dock, att det gick för
långt och började ömka honom.
Nytt kort! Detta är namnet på en tankefrihetens
heros, en mästare i den glänsande ordafogningens konst.
Han har föreläst öfverallt i Sverige; öfver moderna
lifsåskådningar, öfver Rousseaus hvardagsstöflar, öfver Ludvig
XIV:s nattrock och öfver Voltaire, och fem minuter efter
det auditoriet med en bedöfvande bifallsstorm helsat hans
hänförande skildring af den store franske tänkarens
lifsgerning, samt tjusadt lyssnat till hans framställning af huru
smått det, hvarom vanligen vår äflan gäller, är mot de
stora idéernas framförande till klarhet och seger, fem
minuter derefter grälade han med hörsalens vaktmästare om
en femtiöring, och, vare det sagdt till hans berömmelse,
den dialektiska skärpan öfvergaf honom icke heller då.
Nytt kort! Ett, som manar fram minnet af ett par
djupa, blåa flickögon, några blonda, lekande lockar, några
herrliga vårlöften åt svensk konst, några vinkar om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
