- Project Runeberg -  Vett och ovett /
93

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bara gäspade emellanåt, som om de hade ämnat med
munnen taga mått till en char à banc för tolf personer.

Och när den ädle friherren efter två timmars jemmer
öfver finansministerns och frihandlarnas nedrigheter hade
slutat, så skickade de herrarna, som inte hade släta
gullringar på venstra handen, efter cremor tartari och
recinolja, men de, som hade släta gullringar på fingret näst
lillfingret å venstra handen, de bara ruskade på sig, som
en vattenfågel när man spottar på honom, och en af dem sa’:

»Hade det varit min Lovisa, som varit så ledsen,
så hade hon hållit på ännu en halftimme.»

Ett jordras begrof härom året sju män, alla med ett
precis lika, tre fot tjockt lager af grus och småsten. När
man gräft rätt på dem, voro fyra qväfda och
sönderkrossade och tre vid lif.

Dessa tre voro familjefäder och vana vid att under
utfärder i det gröna bära fem sommarkappor, fyra
vegasjalar, matsäck åt sju personer, en diflaska, fyra
arbetsväskor, ett halft dussin ölbuteljer och ett fem månaders
dibarn hvardera.

När man skaffat undan det tre fot tjocka gruslagret,
utbrast en af de gifta herrarna:

»Kära, söta Jenny, jag rår verkligen inte för ’et», —
och när man så frågade honom hvad han menade,
berättade han, att han under sitt medvetslösa tillstånd tyckt
sig vara på lustvandring i det gröna med sin älskade
familj, men funnit tyngden på sina armar långt ringare än
vanligt, hvarför han med fasa trodde sig ha tappat
svägerskornas regnkappor och just var i färd med att
härför utbedja sig sin makas tillgift.

En orsak hvarför äkta män lefva längre än oäkta,
är att häftigare själsrörelser, hvilka tära på lifstråden, såsom
vrede, förskräckelse och afsky för norrmännen, mindre
besvära dem än andra. För öfverraskning och förvåning
äro de nästan alldeles oemottagliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free