Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andlig allmoge med eller utan öppen väst och
universitetsbildning skref in sig i de absoluta nykterhetsförbunden.
Men inom femton år söp svenska nationen nästan
lika bra som förut. Några påstå, att vi söpo värre, men
det är inte sant, ty att vi fingo se flera fyllbultar,
berodde på att vi reste lite mera än förut till följe af de
lättade kommunikationerna, så att vi fingo se icke
allenast våra grannar och slägtingar, utan äfven vildt
främmande folk genom flaskans botten gå in i alla
djurkretsens tecken, utom vattumannens förstås, och det tyckte
vi var alldeles förskräckligt och blefvo rädda, att
fosterlandet sjelft för den myckna spritens skull skulle gå in i
kräftans stjernbild.
Och de mindre lärde och ofilosofiske söpo för att
det smakade godt och värmde kroppen och dref undan
brödbekymren för en timme eller två. Och de mera
lärde och filosofiske, de söpo också för att det smakade
godt, men det passade sig inte att säga, för det påminte
för mycket om naturtillståndet, utan så sköto de
»måttligheten» framför sig. Allting skulle vara »måttligt»:
nykterhet, sparsamhet, konjaksglas, gudsfruktan, snapsar och —
nationalvälmåga, och så kom en högt ansedd läkare och
konjaksapostel på dårhuset, för att dess patienter också
skulle hållas vid en måttlig siffra.
Och under allt detta talades stora ord om, att nu
hade då gumman Svea ändtligen brutit dryckenskapens
förnedrande slafboja och skulle traska i bara chemisen
direkt in i det förlofvade landet, der mjölk och honung
flöto kring benen så man kunde rent bli förvånad.
Och så kommo goodtemplarne och talte om, att
mjölken och honungen voro bara tiodubbelrenadt och
milstolparne på nykterhetsvägen bara ångbränneriskorstenar,
nej, det ville många tusen granna bandstumpar till,
för att »hala oss upp utur dyn».
Godtemplarne ha heller inte sparat på stora ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
