Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hunddresserare» äro alla titlar, hvilka, ehuru i och för sig sjelfve
vackra, likväl hafva en oförklarlig svårighet att rigtigt
arbeta sig in i folkmedvetandet. Deremot är titeln
»Kamrer» både välklingande, nobel och eftersträfvansvärd. Och
svårigheterna vid att få denna karaktär stå, upprigtigt sagdt,
knappast i något förhållande till fördelarne att ega den.
Man skrifver till någon beskedlig provinsialläkare i
en undangömd landsort och frågar, om icke inom hans
distrikt händelsevis skulle finnas något illasmakande vatten
med brunnskar omkring, och som möjligen skulle kunna
apteras till »helsokälla». I 999 fall af 1,000 skall svaret
utfalla gynsamt och jakande. Då reser man till ort och
ställe, leger ett par fattighjon att dricka en del af
vattnet och ligga och plaska i resten. Så skrifver man
noggrannt upp patienternas och »badens» antal samt lemnar
orten såsom välbestäld »badkamrer». Men som man i
vår upplysta tid icke vill synas titelsjuk, säger man nådigt
till vänner och bekanta:
»Å jag ber, inte hela den der tråkiga, långsläpiga
titeln; bara »kamrer», bara »kamrer», om det
nödvändigt skall så vara!»
Har man hyrt jagträtten på fem tunnland eller fast
beslutat att inköpa egen grafplats åt mor sin, så är man
i sin goda rätt att låta kalla sig »Possessionat», och om
man under 8 dar egt ett torp, som man ropat in på
exekutiv auktion för att rädda en inteckning på 200
kronor, så är man dum, om man inte antager
benämningen »Patron».
Fjorton dagars vistelse i bergsbygden berättigar till
titeln »Brukspatron». Det låter rätt hemtrefligt, och man
kan alltid lugna sitt samvete med, att nog eger man
något bruk, t. ex. bruket att gå snedt på stöflarna, tala
i näsan eller ligga länge om morgnarna, alltsammans bruk,
hvilka trotsa utsökningslagens bud, aldrig kunna utmätas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
