Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hyggliga soirégifvare, för det jag skulle hålla mig undan
och inte skrämma bort folket från deras tillställningar.
På elfva månader var jag inte bortbjuden mer än
en gång, och det var på fadderskap hos en familj, der
mannen var öfver 60 år och frun led af hektik, så att
ingen af dem var försäkringsbar, men när det blef kändt,
att jag skulle stå fadder, blefvo hälften af de öfriga
faddrarna af vigtiga affärer hindrade att infinna sig, och presten
föll i en särdeles svår och farlig lunginflammation, som
varade i precis fyra timmar.
Öfverallt misstänkte man mig för att vilja göra
geschäft för Credit Viager (reservfond 25,000,000 francs).
Mötte jag en familj, som fordom visat mig en smula
vänlighet, och började klappa de små ungarna på
hufvudet, genast afbröt mig mamman med hvass ton:
»Tackar så mycket, herr Sigurd, men vi ha redan köpt
lifräntor åt våra barn. Adjö!»
Jag var artigare och uppmärksammare än någon
annan mansperson i denna tarfligt civiliserade landsända,
och bar stora buketter till medelåldriga fruar på namns-
och födelsedagar. De mötte mig vanligen redan i
salsdörren och menade med sötsura, satiriska leenden, att
de voro »väl redan allt för gamla, så att premien skulle
blifva alldeles för hög.»
En gång kom här ett statsråd till Wexiö. Med
en stor mans tillförsigt och i förlitande på, att jag ej
skulle våga rycka på honom med mina tabeller, prospekter
och approximativa vinstutdelningstariffer, sporde han mig
helt nedlåtande, hvilken ställning Smålandsposten ämnade
intaga till den egyptiska frågan, enär engelske ministern
i Stockholm yttrat, att kabinettet i S:t James derefter
ernade taga sina mått och steg.
Det var de första vänliga ord jag hört på sju och
en half månad, mitt bröst häfdes af stolthet, tårarne stego
mig i ögonen, jag bugade mig djupt och svarade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
