Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans blida, ömma och hängifna
sinne passade icke för vår kalla, egoistiska verld med dess mångahanda praktiska kraf. Oförmögen att fylla dem såsom han borde, gick han hastigt och oförmodadt bort från en verld, hvilken för honom i väl hädanefter endast haft törnen att bjuda. | I sällskap med sämre
qvinspersoner förslösade han icke allenast sina egna medel utan ock den kassas, som blifvit honom anförtrodd. Oförmögen att möta revisionen och saknande moralisk kraft att bära det öde han sjelf åsamkat sig, jagade den kanaljen en kula genom skallen för att undvika cellfängelset, som väntade honom. |
Härstammande från folkets djupa
led, kom honom till godo en generation efter generation under ett tarfligt, friskt lefnadssätt sammansparad fond af kraft och energi, hvarmed denne kojans son lyfte sig så högt öfver mången med bördens och lyckans företräden begåfvad. | Hans pappa var tullvaktmästare i
»den gamla goda tiden» och fick genom mutor af stadens handelsmän medel nog att hålla vår aflidne vän vid universitetet, så att han kunde blifva en högre tjensteman vid tullen och pretendera större mutor än far sin. |
Redan i barndomen närd af
håfvorna från Neckens demantesal, är det ju icke underligt om den unga fiolisten i sina toners renhet och välljud täflar med strömkarlen sjelf. | Modern var fiskblöterska vid
Drakens gränd n:o 6, två tr. upp. Bättre spirlångor än gamla Kajsa Strömbom hade fick man leta efter; också gick omsättningen raskt, och med vinsten höll hon tösen vid konservatoriet. |
Den unga damen halkade och föll,
man ryste för hennes öde och tordes knappast se deråt, men — englarne hålla trogen vakt om sina jordiska syskon; fröken Syrenqvist skadade sig ej alls och kunde snart med ett älskvärdt leende fortsätta samtalet med sitt sällskap. | Det gick så till, att flickan
drumlade omkull på klädningssläpet, snafvade och föll på ryggen nedanför afsatsen, men blef oskadad. Ändå någon nytta af de vanprydande turnyrerna, som vi nu dragits med i öfver tjugo år! Lilla fröken tog ej värre vid sig än att hon genast hördes hviska till sin syster: »Kors i herrans namn, Klara, du tror väl inte herr Petterson såg, att jag hade ett stort hål på strumpan.» |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>