Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Är du säker på, att Lisa blir dig trogen alltid.»
»Här ä’ Gu ingen likare, som frestar ’na.»
»Du får allt slita och släpa rysligt, din stackare.»
»Ja dä blir matlust å dä, ska herrn begripa.»
»Lifvet är tungt.»
»Men Lisa ä’ grann. — Akta sej, så herrn inte får
hökroken i skallen.»
Nu var det sent på qvällen, och våra båda vandrare
beslöto att gå hem och lägga sig: julens engel vid
hufvudgärden hos en knoppande ungmö, som i rosiga
drömmar såg honom omklädd i frack och lackerade stöflar
med hennes balbok i handen; Asmodeus hos en gammal
förstockad ungkarl, som inte hade stort bättre hjerta än
han sjelf.
Men först slog engeln klatsch med vingarne och sa:
»Du blef stukad till sist ändå, min gosse!»
Då gned Asmodeus sin bockfot mot den röda
trikoten och mumlade:
»Ja, här fins menniskor, som äro så dumma, att
de inte ens ha vett att känna sig olyckliga en gång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
