Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svurit på att se efter, så att inte en råtta smugit sig in i
en sjumila kronoskog.
Två riksdaler om dagen! För oss stadbofolk
representerar den summan en butelj punsch, ett par handskar,
en spektakelbiljett; för Samuel Henriksson var det rikligt
dagligt bröd, nytt bohag i stugan, en blank, skinande
ko, röda kinder och glada miner på hustru och barn,
lättnad i det hårda släpet och arbetet, Guds välsignelse,
ljus framtid.
Han stod troget i bränneriet vid hvarje uppmätning,
men huru patronen och kontrollören profvade, det förstod
han sig till en början på ungefär lika mycket som en
söderhafsvilde på ett par goda skridskor.
Sedan, när han började fatta, att icke allt gick rätt
till, när han såg, att man mätte undan några tunnor
bränvin innan öfverkontrollören kom om morgnarna, och när
han tittade i sin bok, der man skrifvit 700 kannor, när
han visste att 12- à 1300 kannor uppmätts, då kom han
att tänka på nattvardsläsningen och åttonde budet och
undrade om hvilken det var han hade läst, att han
»föraktar Guds allvetenhet och trotsar den allsmägtiges straff».
»Den allsmägtiges!» Herre Gud, här på stället var
det ju patronen som var den allsmägtige, de två
riksdalerna pr dag fingo lyftas i nästa vecka, och den
»allsmägtiges straff» kom kanske inte än på många år. Hvad
ville han, fattige stackare, göra, inte kunde han riskera
att bli vräkt från torpet; det ginge honom väl i alla fall
inte värre än de fine herrarne, som voro med om
bränvinsmätningen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
