- Project Runeberg -  Vett och ovett /
225

(1887) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hur det är fatt med dej, och derföre får han tretusen
daler mer med dej än jag lemnar någon af de andra
gräbborna. Se så, nu är den saken klar. Nämndeman i
Bolsåkra krusar ingen för att gifta bort sin äldsta dotter.»

Förödmjukelsen, sinnesrörelsen, rödhåringens plirande
ögonkast, allt förenade sig att sätta blodets färg på Stinas
insjunkna kinder och tända den länge slocknade glansen
i hennes ögon. Rödhåringens blick drogs från det stora
gillessötostafatet af tenn till qvinnogestalten framför honom.
Ett skimmer af djurisk belåtenhet gled öfver fräknarnes
täta led; det syntes gå upp ett ljus för honom, att han
stod på väg att erhålla äfven något annat vid sidan af de
penningar, husgeråd och fjäderklädar, hvarom han fått löfte.

Girigt grep han Stina om lifvet och klappade henne
otympligt ... Ah! hon skulle velat klösa honom i ansigtet,
men plötsligt sänkte hon hufvudet och återtog sin
lutande ställning. Inte fick hon vara så kinkig, hon, den
vanärade ...

Det hostade till litet bakom de blårosiga
sparlakanen ... Nils Petter tittade upp under sin röda lugg,
alldeles som en strykrädd hundracka, när den misstänker
att man vill rycka undan vällingskålen.

»Du kan helsa på svärmor din», upplyste
nämndemannen.

*     *
*



År kommo och år gingo. Stina och Nils Petter
drogo ihop bra nog under äktenskapsoket. Hon lade
band på sin motvilja, och han gjorde aldrig någon rå
eller sårande hänsyftning på det som varit hade. Det
var ju betaldt med tretusen daler och det nyttade till
intet att tänka derpå.

Storken är oförbätterlig. Han bär smått inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vettovett/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free