Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Västgötar i Stockholm under gångna tider. Av K. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västgötar i Stockholm under gångna tider.
| Av sekreteraren, jur. utr. kand. K. Wallén. |
De två landsdelar av vårt långsträckta fosterland, varmed denna inledning kommer att
syssla, hava såväl historiskt som kulturellt sett under tidernas lopp spelat en framträdande
roll i Sveriges hävder. Naturen har ej varit njugg, då den lagt sin skapande hand över
dessa trakter. Västergötland erbjuder en sällsynt naturskönhet av nästan tropisk art, t. ex.
i nejderna kring Kinnekulle. Vilda bergs- och skogstrakter utbreda sig i norr, där
Tiveden-bildar gräns mot Nerike. Slättbygden mot sydväst är, åtminstone till stora delar, bekant
för fruktbarhet, och jordens avkastning ger där lön för arbetets möda. Svältorna utbreda
längre söderut sina kala ljunghedar och ofruktbara fält, men befolkningen här har sedan
gammalt livnärt sig med husflit och handaslöjd. I öster sköljes landskapet av Vätterns
oroliga vågor. Där, i trakten av Hjo, ha vi en fruktbar landsända, som går under
benämningen Guldkroken. Namnet talar för sig självt. I övrigt begränsas Västergötland i norr
av sjön Vänern och i söder av den småländska bergsbygden. Med ett litet men dock
praktiskt andvändbart fönster vetter landskapet ut emot Västerhavet, varest Göteborg nu är
beläget. Åt nordväst utgör Göta älv gräns mot Bohuslän och Dalsland.
Arkeologiska forskningar i gamla stenåldersgrifter och hällkistor, såsom vid Karleby
kyrka i närheten av Falköping, i Våmbs socken invid Skövde och Södra Ryds socken med
flera platser, ge vid handen att mänskligt liv och kultur florerat i Västergötland redan
under den tidigare stenåldern eller ett par hundra år fore Kristi födelse. Kristendomen,
som redan under 800-talet av Ansgar predikades i vårt land, kan sägas ha fått fotfäste
i Västergötland redan på 900- och 1000-talen. Olof Skötkonungs dop i Husaby Källa år
1000 får väl anses utgöra ett vittnesbörd härför. Det är bekant, att Ansgar under sin nämnda
predikoresa i Sverige besökte den på en ö i Mälaren belägna staden Birka. Det oaktat,
torde det vara att förmoda, att den kristna tron senare blivit befäst i Mälardalen än i
landets längre söderut belägna landskap.
Medeltidens brist på allmänna eller farbara vägar försvårade i oerhörd grad
förbindelserna mellan landets delar och orter. Man kan förstå, att under en sådan tid
sjöförbindelser voro långt mera bekväma i jämförelse med färder till lands över oländiga moras
och skogs- ocli bergstrakter. Vad Västergötland särskilt beträffar vållade bergshöjderna
och skogterrängen över Tiveden särskilda hinder och svårigheter för samfärdseln norrut,
under det att en färd över Vänern till Värmland och över Vättern till Östergötland måste
— 7 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vgistock/0007.html
