Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
INLEDNING.
Detta kunde icke de folk, som i denna kamp representerade
den västeuropeiska kulturen, tyskar och svenskar i längden lida.
De kunde ej lämna en af sina viktigaste handelsvägar, på hvilken
dem tillfördes en stor del af Asiens skatter, i händerna på ett
hedniskt folk, hvilket i förbund med de schismatiska ryssarna
hotade deras egen säkerhet. Ryssarne ville naturligtvis ej heller
afstå från de fördelar de redan vunnit, utan sträfvade tvärtom
att med karelarne som bundsförvandter försäkra sig om
herraväldet öfver finska vikens stränder. Och så bröt striden ut.
Det hör icke oss till att skildra den långvariga kampens
växlande skiften. Ån hette det, 1227, att furst Jaroslav
"Wse-volodowitsch låtit döpa en mängd karelare, så att föga fattats
att de icke alla blefvo döpta. Än hyste tyska orden, som
grundlagt sitt välde söderom Finska viken, 1241, så godt hopp om
karelarnes underkufvande att den redan öfverenskom med den
andliga makten om landets förvaltning. *) Än gjorde svenskarna
och med dem finnarna 1284 och 1292 härjnings- och
beskattningståg till samma land. Det är dock först den svenske marsken
Tyrgils Knutsson som äran tillkommer att hafva bragt den
sekellånga kampen emellan västern och östern till ett afgörande slut
— och det till den västerländska civilisationens fördel.
Han företog nämligen år 1293, om våren, sitt bekanta tåg
till Karelen och riktade därvid sitt anfall mot centralhärden för
den karelska makten vid stränderna af Suomenvedenpohja. Tåget
slutade med Karelens eröfring och grundläggningen af Viborgs slott.
„Det hus är hednamanna återhåll,
så att de hafva nu mindre våld,
Ryssarna än de hade förr,
Men finna skada för sin dörr".
Han — och den höfding, som han vid sin afresa satte öfver
borgen — en man, om hvilken det heter att han „väl tordes se
mot vreda män och ej var mot hedningar oblyger" — betvingade
ock karelarne och lade fjorton gisslalag under Sveriges rike.
Senare källor veta ock förmäla att han hade med sig på tåget
biskop Peter Elavi af Wästerås, som förrättade omvändelseverket
i det eröfrade landet. Ty tåget var — så ville man åtminstone
låta påskina — framför allt ett korståg. Men i ett bref af 3/3
1296 till romerske konungen Adolf af Nassau — den första
») Bunge U. B. III. 169 a.
Striden om
Kartlen.
Tyrgils Knuts-
sons tAg.
Viborgs slotts
anl|iggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
