Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlä nings- och hansetiden.
(1333-1534).
Slottet, hvars grundläggning vi ofvan skildrat, gaf första
upphofvet åt ett stadssamhälle, hvars lif under mer än tvenne
sekler på det innerligaste var förbundet med dess öden. Till en
början inneslutet inom själfva borgens murar utvecklade det sig
senare vid sidan af densamma och under skyddet af dess mäktiga
fästningsverk, tills det slutligen, omgjordadt med egna murar och
torn, åter ingick såsom en del i den stora fästningskomplexen.
Slottets höfdingar vöro dess suveräner, hvilka i fred och krig
länkade det ännu jämförelsevis svaga och obepröfvade
borgerskapets öden. Tack vare deras mäktiga skydd kunde
inbyggarena i staden, på en tid då den nordiska handeln ännu helt och
hållet låg i det utländska hanseförbundet® händer, likväl arbeta
sig upp till en efter förhållandena icke obetydlig blomstring.
De Viborgska slottsherrarnas politik gick också oaflåtligt
ut på tvenne mål, nämligen: att försvara och värna sitt
herradömes och därmed rikets säkerhet mot österns barbarer, äfvensom
att — trots utlänningarnes stora privilegier — bereda den under
deras skydd stående staden möjlighet att, med begagnande af alla
de fördelar dess utmärkta läge kunde erbjuda för handelns och
näringarnas uppkomst, höja sig till välstånd och anseende. Under
länsväsendets hägn kom sålunda Viborgs stad redan under
medeltiden att intaga en betydande ställning i nordens
kommersiella lif. Vi skola här i korthet återgifva förloppet af slottets
och stadens oskiljaktigt med hvarandra förknippade öden, sådana de
gestaltade sig under denna deras första period, under
förlänings-och hansetiden med dess romersk-katolska kultur såsom bakgrund.
Huru Viborgs slott, detta de mäktiga „höfvitsmännens" säte
och den blifvande stadens upphof och fasta värn, såg ut under
medeltiden, därom lämna källorna oss inga upplysningar. Att
det redan från början, åtminstone till sina hufvuddelar, byggdes
Periodens
all-mKnna skaplynne.
Slottets
utse-ende under
medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
