Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
af sten, därom äro dock häfderna ense. Det stora tornet S:t Olof
torde helt visst varit en af de äldsta anläggningarna på ön.
Dess grundstenar hade sannolikt blifvit lagda redan af Tyrgils
Knutsson, om ock dess fulländande sedan tog långa tider i anspråk.
Dess jättelika fyrkant reste sig högt öfver nejden, dominerande
de omgifvande sunden och stränderna. Det var slottets kärna,
emot hvars fasta murar inga stenkulor eller fyrpilar något
förmådde, men från hvars högt belägna skyttehål död och fördärf
väntade hvarje ovarsamt annalkande fiende. Näst denna „kärnau
utgjorde väl ock ringmuren eller — såsom den under medeltiden
kallades — „mantelmuren" en af slottets äldsta beståndsdelar.
Lik ett bälte af granit omspann den hela den lilla ön, troligen
i det närmaste följande den dåtida strandlinjen åt.
Inom omkretsen af denna ringmur, och vid foten af S:t
Olofstornet, stodo väl redan i äldsta tider en mängd hus, några af
sten, andra af trä, afsedda dels för militära ändamål, svennestugor,
knektestugor m. m., dels för slottets ekonomi, stegerhus,
slagtare-hus o. s. v. *) I dess skydd hade ock till en början den icke
obetydliga lösa befolkning, bestående af arbetare, handtverkare,
handlande m. fl., hvilken — utan att egentligen höra slottet till
— likväl var oumbärlig för detsamma, nedslagit sina bopålar.
Där var en brokig samling af hus och kojor, och sedd från
höjderna på östra sidan sundet torde den lilla slottsön i
verkligheten hafva tagit sig ut som en liten befästad stad.
Men dessa borgarestugor försvunno så småningom, allt efter
som staden på andra sidan sundet börjat bebyggas. De öppna
platserna emellan kärnan och mantelmuren upptogos af nya
byggnader för slottets eget behof, uppförda i vida större skala
än de äldre slottsbyggnaderna, och ombildades därigenom till
verkliga borggårdar. Särskildt skall den praktälskande Karl
Kflutsson under sin höfdingetid egnat sig åt storartade
byggnadsföretag. som väckte hans samtids beundran.
Han bygde sva kostelige pà det fäste
Thet sanna alla som ther gäste
Och gjorde ther the skönaste maak;
Andra förtryta them hälla med taak,
Och lät dem mura omkring och förtinna
Att skönare slott skall man ej finna.
’) Sftdana hus omtalas redan i de äldsta räkenskaperna frän 1540-talet, t. ex.
i den af är 1542.
[-Byggnadsföretag-]
{+Byggnadsföre-
tag+} under Karl
Kuutssons tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
