- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
29

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADENS BYGGNADSSÄTT. GÅRDAR.

29

het öfver detta „æviternum opus", verk för evig tid, hvars murar
ännu, trots otaliga eldsvådor och ombyggnader, resa sig på sin
plats, utgörande ett af stadens äldsta historiska minnesmärken.

Med sin kyrka främst på udden och med sitt rådhus, som
från sin höjd dominerade det hela, utgjordes staden för öfrigt
af en mängd oansenliga på sina ställen troligtvis tämligen tätt
hopgyttrade hus, hvilkas oregelbundna rader sträckte sig längs
stranden nedanom berget från det ena klostret till det andra.
De flesta husen utgjordes väl af torftäckta stugor och rökpörten,
omgifna utan någon ordning af ännu torftigare byggnader, stall,
fähus, svinstior m. m. Hvar och en hade sannolikt i början
fått intaga hurudan tomt han ville och bebygga den allt efter
som han fann för godt. Gårdarna liknade sålunda mera
bondgårdar på landet än stadsgårdar i modern bemärkelse.

Efter urgammal landssed buro de ock sina egna namn.
Där fanns t. ex. i närheten af rådhuset en gård, som hette
n Vankila", troligen så benämnd, emedan den låg invid „stadskistan"
eller fängelset. En annan gård i samma trakt kallades
„Pys-sylä", måhända därför att staden, som troligen under den senare
medeltiden redan bestod sig egna „byssor", förvarade dessa
dyrbara pjeser i något närliggande hus. Nere vid stranden rakt
framför rådhuset låg Pampala gård, som sedermera gaf sitt namn
åt ett af stadens murtorn. I trakten af hamnen fanns en gård
med det betecknande namnet „Haminala", och ytterst på udden
eller „skatanu i väster synes „Katapää" gård, hvars namn således
torde vara liktydigt med „Skatudden", varit belägen. Vid sundet,
gent emot slottet, funnos „Kalliola", ,,Laskola" och „Kondula"
samt i norr vid karelska vägen „Hinnola", „Kokkila",
„Kynnä-pää", „Mattila", „Pelkola", „Roskala" m. fl. gårdar, äfvensom
längst borta, sedan bosättningen redan trängt förbi
gråbrödra-klostret, „Kultalagård" i trakten af nuvarande runda tornet.1)

Men så landtlig än staden såg ut till det yttre och så
hvarandra lika än dess stugor öfver hufvud torde varit, fanns där dock
helt visst redan under medeltiden en och annan gård, som genom
sitt byggnadssätt stack af emot mängden. Hus med s. k. „svalar"
eller „borgstuguloft" nämnas ännu långt senare i staden, hvadan

’) Alla dessa gärdsnamn återfinnas i de äldsta stadsräkenskaperna och därtill
ännu följande: i l:sla kvarteret Hilsko, Luiskala, Paikkala, Pausula, Gerdilä,
Kcm-pilä, Hortula, Pakarila, Kokkila; i 2:dra kvarteret Kiiskilä, Hepola, Tuimala, Vihkola;

i 3:dje kvarteret Kaivola, Hallikkala; i 4:de kvarteret Otila, Hojala, Häsälä, Kumila,
Maitola, Molila, Pimpula, Toivila. Om kvarterens läge se nedan.

Stadens
byggnadsaln.

Q&rdsnamn.

Svalar oeh
borg-stogololt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free