Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖFDINGAR AK BJELKEÄTT. 30
blifva ödesdigra för land och stad: Sten Bjelke,1) som lockad
af de med Novgorods välde missnöjde karelarne 1336 bröt freden
med Ryssland och Johan Götesson,2) som 1343 med sin flotta
från Viborgs hamn afseglade för att deltaga i Estlands inre
strider — tvenne äfventyr, af hvilka det förra genom förmedling
af den gamle fredsmäklaren Petrus Jonsson, det senare genom
konungens mellankomst omsider slutade utan svårare följder. Den
sistnämnda år med Estland slutna freden säkerställde, såsom förut
är nämndt, Viborgs slotts lagar och rättigheter i deras fulla
makt såsom af ålder varit vanligt.
Konungarna Magnus Erikssons och Albrekts stormiga tider
återspegla sig för öfrigt lifligt i Viborgs slotts historia. Väl
förmäla icke häfderna hvem som styrde borgen den tiden konung
Magnus, stadd på färd till sitt ryska krig, med sin stora flotta
låg vid Björkön ej heller hvem som ledde försvaret under
belägringen 1351, då hela förstaden uppgick i lågor. Men åtminstone
från 1367 var konungamakaren Nils Turesson Bjelke höfding på
slottet, som s. å. besöktes af den nyss under hans medverkan
på tronen upphöjde unge konung Erik. Efter att hafva bragt
också kung Håkan på tronen, vid hvilket tillfälle Bjelke, såsom
kändt är, skaffade Finland delaktighet i konungavalen 1362,
afreste han, landsförvisad för stämplingar, 1363 från Viborg till
Tyskland för att tredje gången bjuda ut Sveriges krona, men
stupade följande år, återkommen till Finland, kämpande under
sin nya herres, konung Albrekts, fanor vid belägringen af Åbohus.
Efter hans död innehades dock slottet ännu en tid af hans
närmaste släktingar: af hans broders måg Sune Håkansson (Stålarm), en
obändig herre, som, bannlyst af biskopen i Åbo, slutligen
ihjäl-slogs af bönderna i Nyland 1369; äfvensom af hans brorsson
Sten Bengtsson Bjelke, som synes förlorat borgen genom en viss
Haqvinus Gerekassons nesliga förräderi, hvilken under
vänskapens mask „på ett oerhördt sätt" tillfångatog hans därvarande
11 Sten Turesson Bjelke var „advocatus Wvltorgensis" åtminstone ännu "I, 133’.).
2) Johan Götesson. som företog tåget till Estland, var måhända icke
själfständig prefectus på slottet, utan endast underståthållare för Daniel Nilsson, hvilken "/•
1340 erhållit Viborgs, Åbo och Tavastehus slott i förläning på 4 år och hvilkert*
äfven deltog i den nämnda härfärden. A. H. III; 1. Renner» Historien, sid. 87,
90—91. — Vid denna tid, eller måhända något senare, omkr. 1350, torde !-%raundus
Petersson varit. ..prnefeetus Viburgensis". Bunge U. B. II, 920.
Nils Turesson
(Bjelke)
1:107—13» 14.
Sune H&kansson
< Stålarm •
1364 —1969.
Sten Bengtsson
(Bjelke
omkr. 1370.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
