Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 FÖRLÄN IN GS- OCH HANSETIDEN.
kuektar.’) Lika bigotta som oregerliga ifrade dock dessa
mäktiga herrar — såsom vi framdeles ytterligare skola omnämna
— för upprättandet af en biskopsstol i Karelen, hvars säte
naturligtvis skulle blifvit Viborgs stad, som härigenom vunnit
ökad betydelse.
Sedan följer i slottets historia det gripska tidehvarfvet 1371 —
1403, då Viborg innehades såsom förläning af den allsmäktige
drotsen Bo Jonsson Grip († 1386) och sedan, i hans
testamenta-riers namn, af Karl Ulfsson (Sparre) och Erengisle Nilsson
(Natt och Dag). Redan 1371 nämner Bo Jonsson sig „capitaneus
castri Viborgensis" och vistades troligen själf tidtals på slottet,
om det ock för det mesta styrdes af hans underståthållare, en
Henneke Dyme, en Erengisle Nilsson, en Karl Ulfsson.2) För
att värna de tyska köpmän, som nnder hans egid, trots deras
landsmäns förbud, drefvo handel i Viborg, råkade Bo Jonsson
— såsom framdeles skall närmare beröras — i häftiga konflikter
med tvenne hansestäder, Danzig och Dorpat, hvilka slutligen fingo
lof att söka fred och försoning, öfver hufvud var Bo Jonsson
ett mäktigt stöd för de inhemska intressena gentemot den under
konung Albrekt öfverallt inträngande tyskheten. Hade det berott
af konungen, skulle måhända snart nog en tysk flagga hafva
svajat på St. Olofs torn, ty Albrekt var färdig att 1379 för en
penniugesumma pantsätta hela borgen och landet åt tyska ordens
stormästare Winrich von Kniprode, som gärna skulle utsträckt
sitt välde till Finska vikens norra strand. Men Bo Jonsson,
för hvilken Viborgs slott var en af stödjepelarne för hans makt,
var ingalunda den, som gaf ifrån sig, hvad han engång fått.
Ännu efter hans död hvilade hans ande öfver borgen, som nu, i
’) Simo Håkansson synes redan 13Ö2, troligen siisom Nils Tures sons
underståthållare, styrt slottet. Hans död torde inträffat först 1369 (H. A. XVII, prot. sid.
12). Sten Bengtsson nämnes i ett ||dateradt bref i Hausenska samlingen ..eapitaneus
Viborgensis". Då i brefvet omtalas det ofvannämnda förräderiet af Haf|vinus
Gere-kasson, torde detsamma emellertid vara af år 11570. Den 10,-3 1370 beder nämligen
korn-turen i Vellin Reval att gifva lejd åt den af konung Albrekt rekommenderade
Haqvi-niis (terekasson. (Bunge l". B. III, 247).
2) Ytterst svårt är att närmare l>estäinma tiden när dessa underståthållare
regerade. Den första bland dem var väl Henneke Dyme, nämnd 1373. Sedan kunde
möjligen Erengisle Nilsson varit advocatus vid pass 1374—1380. Åtminstone nämnes
han ej dessa år i något bref, som daterats i Sverige. Måhända efterträddes han
sedan af Karl Ulfsson, tv från 13«SO-talet torde väl det bref vara. i hvilket viborgska
slottsfogden Magnus von Alen säger sig för några af Reval tillfogade oförrätter vilja
klaga hos Bo Jonsson och ..mine heren, her Karl".
Det cripska
tidehvarfvet.
1371-1408.
Bo Jonsson
lörip)
1371-1386.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
