Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
satt sig i förstaden, torde styrelsen å slottsherrens vägnar
handhafts af hans fogdar och ämbetsmän.
Men själffallet var att ju mera invånarnes välstånd tillväxte
och deras allmänna vyer utvecklades, de ock började sträfva till
att själf få taga hand om sin egen styrelse. Vi känna, tyvärr,
ej närmare huru denna deras förvandling från „castrensesu till
„civesu försiggick, men säkert är att staden redan 1393, således
tio år förr än dess egentliga privilegier utgåfvos, hade egen styrelse.
Då talas nämligen första gången i handlingarna om rådet i
Viborg. Troligen hade således någon om sina undersåtars väl
ömmande borgherre bebrefvat dem stadsrätt och
själfstyrelse-förmån långt förr än detta å konungens och rikets vägnar skedde
genom Erik XIII:s privilegium af l9/g 1403, då Viborg — såsom
nämndt — tillerkändes stadsrätt „efter ty som boken i Uppsala
utvisar".2)
Men om ock det medeltida Viborg för sin upphöjelse till
värdighet at stad sålunda främst torde haft att tacka sina
feodalherrar, så synas dessa dock äfven under de förändrade
förhållanden, i hvilka staden härigenom inträdde, förbehållit sig en viss
patronatsrätt i afseende å dess styrelse. De synas ej tagit det
så noga med lagens föreskrift, att rådet själft egde utse
sina medlemmer, utan torde ofta nog utan vidare befordrat
sina fogdar till borgmästare i staden — så mycket mer, som
det ju också förutsattes i lagen att konungens fogde kunde
förestå rådet. De första borgmästarne, hvilkas namn bevarats
till eftervärlden, nämligen Björn Deken och Martin Deken,
äfvensom Henrik Styff och Jons Olofsson, hade alla förut varit i slottets
’) Arehiv fiir (lie Geschiehte Liv-, Est- untl Ourlands; III Folge; III Baml,
Kevaler Stadt Biicher III, sid. 61. Det heter där under V» 1393 — — na di-s
rades breves utvisinge van Wyborgh.
2) Privilegiebrefvet har i sin helhet följande lydelse:
\Vv erie mz gudz nadh Swerikes danmarks norghe[s| »vendes oe godes [-körni[n]g-] {+kö-
rni[n]g+} h[er|tngh j pomeren kunokt györöm thz mz tha-tte wart opne breff ailo[ni|
man|nlom swa the nu æ|re] som the hær æpter kome scule at wy hafvom vnt oc
gifuet ware [b]orgher[ej som bygge oc bo [j] war kijöpstadh wyborgh stadz ræt
æpter thy som stadz boghene j [UJpsalom wtwvser, Thy forbyuthom wy allom
woro[ m] foghedom oc æmbetzmanom oc allo[m] androm æho the hælzt æren, at
hinclre thöm j naghre made hær åmot Swa frampt the wyliu w[ar]e hylle hafue oc
war hefnd fly Jn Euidencia[m| premissor[um] secretu[m] n[ost]r[u]m pfrese]ntib[u]s
duxim|u]s appendefn]du[m] Dat| um| in castro n[ost]ro Wyborgh Anno dni m° cd0
11erJtio d[omi]nica jnfra oetaua[m] assu[m]jic[i[oln]is virginis glo[rio]se.
Stadens styrelse
och
privilegiebrefvet af "/,
1403.
Borgmästare och
rid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
