- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
62

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(j62

FÖRLÄNINGS- OCH HANSETIDEN.

forsén nppstått en stad, en karelsk „linnau, Tinrinlinna, troligen
identisk med det Tiwersk, en bistad under Novgorod, som nämnes
i den ryska krönikan 1404 och 1411. Man har inom dess ännu
kvarstående stenvallar funnit arabiska mynt, vittnande om denna
handelsvägs urgamla ålder.J) Ifrån Tiuris var vägen öppen ned
till Kexholm och så bort öfver Ladoga till Novgorod.

Det var väl denna väg Bernt von Velen 1407 färdades, då
han med en följeslagare på olaglig tid kom från Viborg till
Novgorod. Det var väl ock denna väg, som afsågs, då man från
hanseatiskt håll upprepade gåDger klagade öfver att varor på
ovanliga vägar fördes öfver Viborg till Ryssland. Med ännu
större fördel än hanseaterna begagnade sig ryssarne af denna
väg för att, då Nevan var spärrad, komma i beröring med den
öfriga världen. Ännu på 1600-talet var den i bruk. På en af
Jakob Teit tecknad kartskizz från år 1656 finna vi farleden
öfver Vatikivi och Koukkallio forsar angifven med påskrift:
„ige-nom dessa strömmar har Mons Nilsson låtit ledsaga ryssarne ned
till Viborg". 2) Nousia Ryss, som Teit åtsporde om ryssarnes gamla
handelsvägar, talade också om denna väg, ehuru han sade sig
känna „hvarken kosan från Kexholm till Novgorod, ej häller den
väg, som ryssarne draga från Kexholmen och inemot Viborg".
Ännu långt in på 1600-talet, då den ej mera begagnades för
den ryska handeln, utgjorde den en lifligt trafikerad farled för dem,
som färdades emellan Viborg och Kexholm. 1645 redogjordes
på tinget i Viborg sålunda för denna farled: „där framfara de,
som komma från Kexholm åt Viborg, men icke öfver
tvåbör-dingsbåtar kunna framkomma, emedan där äro sju eller åtta drag
emellan, en part på pass mil väg långa, hvarföre ej häller
större eller svårare båtar på samma led brukas kan".4)

Sådan var den handelsväg, som öfver Viborg ledde till
Novgorod. Att den, ehuru af den allhärskande hansan stämplad
såsom olaglig och i själfva värket utgörande en krokväg, likväl
kunde blifva en konkurrent till Nevan, berodde på särskilda för
den medeltida handeln alldeles egendomliga förhållanden. Det
hände nämligen tidt och ofta, att hanseförbundet såsom sådant

’) Appelgren, Suomen muinaislinnat, sid. 100 och följ. De arabiska mynten,
som påträffats i Tinrinlinna, äro tvänne, det ena från tiden 894—902 och det andra
från år 976 eller 977 e. Kr.

5) Se kartan i Jakob Teits klagomålsregister emellan sid. 228 och 229.
’) Jakob Teits klagomålsregister, sid. 160.
’) Viborgs sockens häradsting ’/> 1645.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free