Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
egna fötter. Redan Kristian II planerade för att befria sig från
de närgångna städerna inrättandet af ett stort nordiskt
handelskompani, som skulle hafva faktorier i Nederländerna, Köpenhamn,
Stockholm, äfvensom i Finland nära ryska gränsen. Att ju
Viborg skulle blifvit sätet för sistnämnda kontor är så mycket
mer att antaga, som Kristian särskildt inbjöd ryssarne till handel
på denna ort.
Men det var först Gustaf Vasa, som äfven i detta afseende
uppträdde såsom den store befriaren. Till en början tvungen
att söka hansans hjälp mot sina fiender, framträdde han sedan
allt mer energiskt mot dess anspråk. Hansan å sin sida insåg
alltför väl att afgörandets stund nu var inne, och rustade sig
till ett kraftigt försvar af sina privilegier. Det kom till öppet
krig emellan hansan och Sverige. Vi hafva redan sett hvilken
roll Viborg, tack vare grefvens af Hoija förbund med tyskarne,
kom att spela i detta krig. I staden synes det funnits tvenne
partier, ett tyskt, som under ledning af lybske borgaren Johan
Möller höll med grefven och Lybeck, äfvensom ett, representeradt
af borgmästaren Lars skrifvare, som arbetade Gustaf i händerna.
Ar 1534, då staden befriades från Hoijas välde, lösrycktes den
ock för alltid från beroendet af hansan, som i freden 1536 fick
lof att afstå från de företrädesrättigheter, hvilka den hela
medeltiden igenom innehaft till skada för det inhemska handelståndet.
Äfven i afseende å handeln är således detta år epokgörande i
stadens historia.
Sådana voro de allmänna förhållanden, som i politiskt
hänseende kännetecknade Viborgs ställning till hansan. Viborg har
icke varit hansestad, om det ock engång kanhända varit ganska
nära att blifva införlifvadt med det mäktiga handelsförbundet. Men
äfven såsom stående utom hansan intog staden dock i följd af
sin stora kommersiella betydelse städse en bemärkt plats bland
de af hansan särskildt gynnade orterna. Detta framgår främst
af de nära relationer, i hvilka Viborg under medeltiden stod till
den närmaste hansestaden Reval. När viborgarne kommo till
denna deras stora marknadsplats, emottogos de där ej såsom
främlingar, utan såsom jämlikar, såsom om de varit medlemmar
af samma intressentskap. De åtnjöto där i vissa afseenden en
undantagsställning, som icke alla främlingar kunde fröjda sig af.
„ Viborgs slotts rättigheter och friheter",1) som enligt 1343 års
’) „— reehte, < reset te und Frei jhei ten vnscrs Sehlatc* Wijboreh"–-(»ron b!
Nya källor 2.
Viborg»
bofri-elae från
han-sans öfvervälde.
Viborg och
Reval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
