Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIBORG OCH REVAL. VIBORGARNES RÄTTIGHETER I REVAL. 73
fredsfördrag skulle förbli oförkränkta, ha måhända afseende på
de förmåner, som i hansestaden medgifvits Viborgs slotts, d. v. s.
stads, inbyggare för underlättande af handelsgemenskapen
emellan de båda orterna.
Hvari dessa friheter bestodo, känner man icke närmare.
Säkert är dock att viborgarne vid sina besök i hansestaden hade
fritt tillträde till den s. k. „gillesstugan", samlingsplatsen för de
revalska köpmännens stora gille, eller — såsom vi skulle säga —
klubb. Gillet hade sin ålderman och sina äldsta; man samlades
där för att uppgöra affärer, för att samspråka vid s. k.
Pfennig-drunken, för att fira gemensamma fester, t. ex. till stadens
skyddspatrons den hel. Victors ära o. s. v. Med kännedom af
medeltidens benägenhet för sträng afsöndring, var det utan tvifvel
en stor förmån, som bereddes främlingarne därigenom att
gilleshusets dörrar stodo öppna för dem. Denna förmån tillkom
egentligen köpmännen från do tyska städerna, men hade ock
utsträckts till några skandinaviska orter, särskildt Viborg.
Men gillesstugan var ej blott en klubblokal; den synes ock
varit något liknande Gothenhof i Novgorod. Man kunde slå sig
ned där med sina varor, för den tid man vistades i staden, baka
och brygga för sitt uppehälle såsom i sitt eget hem. Framför
allt var man där i tillfälle att träffa den hanseatiska
köpmannavärlden och träda i omedelbar förbindelse såväl med de revalska
handlandena som ock med den „farande köpman".
Hvilken betydelse rättigheten att beträda gilleshuset hade
för viborgarne och huru svårt de skulle haft att komma tillrätta
den förutan är lätt att inse. Under de fientliga förhållanden,
som på Krister Nilssons tid rådde emellan Reval och Viborg,
hade revalenserna år 1438 inskränkt skandinavernas besök i
deras gillesstuga och slutligen förbjudit dem allt tillträde till
densamma. Detta var utan tvifvel ett hårdt slag för Viborg,
kanhända kännbarare än alla kaperier och konfiskationer, för
hvilka staden på denna tid ofta varit utsatt från Revals sida.
Också inlade Krister Nilsson — i förening med biskop Magnus
i Åbo och höfdingarne i Stockholm och på Åbohus — en kraftig
gensaga mot detta Revals tillvägagående, hotande att, i händelse
det gamla förhållandet ej skulle återställas, afbryta all
handelsförbindelse emellan Skandinavien och Reval. ’) „Samme Gud,
som skapat oss alla, har ock återlöst oss lika dyrt som er",
’) Hildebr. U. B. VIII, 092.
Viborgames
rättighet att beaSka
gilleshuset i
Reval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
