Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
räkning.’) 1526 klagade en rysk köpman att han på sin färd
från Reval till Novgorod på Nevan blifvit öfverfallen af några
viborgska borgare, som röfvat af honom skepp och gods.2)
Förgäfves förenade sig de viborgska slottshöfdingarne och
de livländska städerna gång på gång för att „rensa hafvet".
Knappt hade de förjagat piraterna, hvilka ofta rörde sig med
flottor om flera tiotal skepp, från en smygvinkel, förr än desse
åter dykte upp på ett annat håll, lika fruktansvärda som förut.
Under sådana förhållanden var det naturligt att köpmännen
icke gärna vågade sig ensamma, åtminstone på längre färder.
Hanseaterna seglade alltid i flottor; till Reval kom t. ex. den
baijska flottan med salt från Frankrike, den lybska flottan,
novgorodsfararnes flotta o. s. v. Ännu mindre var det rådligt
för de viborgska fartygen, som väl ej kunde täfla med de
hanseatiska i storlek och utrustning, att riskera en färd på egen
hand till de tyska städerna. Gällde det en resa öfver Östersjön,
var det alltid säkrast att i Reval sälla sig till en därifrån västerut
afseglande flotta. Men också då låg den faran till hands, att
återresan möjligen måste verkställas allena. Därför rådde t. ex.
Erik Turesson 1509 Svante Stures skeppare att, om han ej kände
sig fullt säker i den då vid Reval liggande lybska flottan, hellre
inlasta salt och komma till Åbo, än segla med flottan till Lybeck,
enär det vore farligt att allena återvända därifrån.
Sådana voro Viborgs handelsförhållanden under medeltiden.
Gynnad af sitt läge vid en farled, som kunde konkurrera med
själfva Nevan, och kraftigt skyddad af sina mäktiga
slottshöf-dingar mot hansans öfverdrifna fordringar, hade staden — såsom
vi funnit — trots tidens alla svårigheter bragt denna sin
hufvudnäring i ett, efter tidens förhållanden, blomstrande tillstånd.
Likasom handeln befordrade slottsherrarne utan tvifvel också
stadens andra näringar, hvilka dock voro af underordnad
betydelse i jämförelse med den förstnämnda. Karl Knutsson anlade,
för så vidt kändt är, den första industriella inrättningen på orten,
tegelugnen vid Papula, hvilken han sedan donerade åt
domini-kanerklostret.3) Först efter tillkomsten af denna inrättning torde
uppförandet af stenhus tagit fart i staden. Vid klostrets
indragning tillföll tegelbruket måhända staden, hvilken 1540 säges
’) Hanscreces.se 1477—1530. 3:ter Band. Städ te tag zu Wave 1494. Vorakten 431.
") A. H. II, 177.
•) A. H. III, (54.
Industri och
handtverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
