Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
(1640 5), bältare (3), murmästare (3), skinnare (2), tunnbindare
(2) snidare (1). 1540-talets ordinans, hvilken utan tvifvel grundar,
sig på äldre förhållanden, talar ytterligare om kopparslagare (4),
hvilka tillhöllos bättre förse sig med kol än härtills hade skett,
och timmermän (12), hvilka skulle erhålla lön efter „gamla
ordinansen".x)
Viktiga yrken under medeltiden voro ock dragarnas ämbete
som egde ombesörja uppbärandet af salt och andra varor från
skeppen, äfvensom fiskarnes, hvilka skulle förse staden med fisk
och sannolikt från uräldsta tider voro organiserade såsom en fast
ordnad kår, under ledning af en s. k. notkonung. Ordinansen
från 1540-talet bestämmer dragarnas antal till 12 och fiskarnes
till 60.
Till ofvannämnda handtverksmän sällade sig ytterligare de
näringsidkare, som egde förse staden med nödiga matvaror för
det dagliga behofvet. Enligt 1540-talets ordinans skulle i staden
finnas 3 köttmånglare och 2 bagare, hvilka skulle hafva tredje
parten till vinst.2) Därjämte nämnes i de äldsta margeldsregistren
en slaktare.
Att döma af förbållandet på 1540-talet torde Viborgs
handt-verksstånd, åtminstone under medeltidens sista skede, utgjorts af
något öfver 30 yrkesidkare, fördelade inom olika fack, förutom
ett dussin dragare och ett sextiotal fiskare. Antalet var, för
medeltida förhållanden, icke alldeles oansenligt, helst man ock
kan antaga att det under stadens blomstring på 1480-talet hellre
öfver- än understigit ofvannämnda siffra. Huru handtverkslifvet
i öfrigt gestaltat sig, därom får man ur förhandenvarande källor
ingen upplysning.
Slottshöfdingarne hade omsorg också om jordbruket, hvilket
då för tiden ännu torde varit enda näringskällan för största delen
af den lägre befolkningen. „För stadens i Viborg kofring,
be-ståndelse och bättring" donerade Karl Ulfsson 12/5 1387 åt
^allmogen därstädes" den äng, som låg vid huset, d. v. s. slottet,
och uppå hvilken slottets lada stod.3) Om med deuna äng, som
förut skall hafva legat under staden, får förstås Slottsholmen,
hvilken ju — såsom redan tidigare framhållits — i äldre tider
torde underlydt „gamla Viborg", men sedan vid stadens flyttning
’) 1. c.
») A. H. I, 165.
J) A. H. I, 8.
Ilandtverkarnos
antal.
Htadons jord.
„Ängen vid
linset".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
