Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS JORD OCH FISKEVATTEN.
91
blifvit lagd under slottet, så hade staden emellertid redan under
medeltiden ånyo gått miste om denna donation. Ty enligt de
äldsta räkenskapsböckerna från 1600-talet var denna holme då
redan underlagd kronans ladugård, som låg gent emot’ staden
invid sundet på andra sidan slottet.1)
Om staden, i händelse den verkligen en gång innehaft
Slottsholmen, erhållit något vederlag vid dess indragning under
kronan, framgår ej ur handlingarna. Men säkert är att den,
åtminstone under senare medeltiden, var i besittning af ett
ansenligt jordområde också i söder. Det heter nämligen att
borgerskapet till mulbete förut innehaft marken emellan staden och
Säiniöbro, men gått miste om densamma under ryska krigets tid,
d. v. s. omkring 1495, då den lades under prästgården.2) Detta
område synes sträckt sig söderut längs stranden af Vitsataipale
viken. Tvenne därstädes belägna hemman, benämnda
Kangas-ranta, underlydde nämligen i början af 1500-talet prästgården
och torde sålunda motsvarat stadens ifrågavarande medeltida
jordbesittning, till hvilken då äfven hört en större ängsmark,
kallad Kangasranta äng.3)
Icke ens efter förlusten af sistnämnda mark, torde staden
lidit brist på nödiga jordegor. Det heter nämligen 1657, på tal
om Gustaf Vasas reduktion, att borgmästare och råd i Viborg
uti „en lång tid" innehaft särskilda gods, nämligen Talikkala,
Huhtiala, Säiniöbro-gods äfvensom Savolains hemman.4) Om vi
få tyda uttrycket „i en lång tid" såsom betecknande att nämnda
gods redan före Gustaf Vasas tid underlegat staden, hade denna
måhända bekommit dem på 1490-talet såsom vederlag för
Kan-gasrantagodsen. Huru härmed än må förhålla sig, af allt synes
framgå, att staden, åtminstone ifrån år 1387 börjande, hela
medeltiden igenom varit försedd med nödigt utrymme och mulbete.
’) Ännu 1557 fanns bland slottets ängar en, som gick under namnet
„stads-ängen", men afgöras kan icke mera, om densamma var identisk med den i 1387 års
donation nämnda ängen vid slottet. Se slottsräkenskapen för nämnda år.
*) Grotenfelt, Suomen kaupasta, sid. 98.
*) F. S. A. 67. „Kangasranda 2 gods".–„Item hafver kyrkoherden i
Viborg herr Enevald för:ne 2 gods under sig för ladugård’’. 1559.
4) F. S. A. 74, 24 a — 25 a. Joen Småicnnings längd uppå K. M:s arf och eget
i Viborg» län för år 1558. Anteckningen vid Savolains gods: .,hvilket gods borg-
mästare och råd i Viborg hafva haft i en lång tid", gäller synbarligen också de tre
öfriga, strax efteråt nämnda godsen.
Kangasranta
godsen.
Talikkala,
Huhtiala, SHiniöbro-gods och
Savolains hemman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
